Handbok i materialstyrning

De flesta tillverkande och distribuerande företag ställs inför stora krav på hög leveransförmåga och korta leveranstider för att vara konkurrenskraftiga. Företagen måste också ha förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Kraven på att kunna arbeta med allt mindre kapitalbindning i lager och materialflöden har också ökat. En förutsättning för att kunna leva upp till sådana krav är att man på ett effektivt sätt kan styra materialflödena in, genom och ut från företaget och att man på ett effektivt sätt kan styra användningen av företagets värdeförädlande resurser. Detta kan inte åstadkommas genom att endast förändra sin organisation, modifiera sina affärsprocesser eller införa ett nytt affärssystem. En grundförutsättning för att lyckas är att också använda lämpliga styrningsmetoder och att man genom kunniga medarbetare använder dem på rätt sätt.  

Med materialstyrning menas planering, styrning och uppföljning av materialflöden i försörjningskedjor. Den påverkar i hög grad både företagets leveransförmåga, dess kostnader och dess kapitalbindning. I den här handboken presenteras ett stort antal metoder och tillvägagångssätt för att åstadkomma en effektiv materialstyrning. Den bygger på teorier, metoder och tillvägagångssätt som finns publicerade i fackböcker och forskningsrapporter från hela värden och som i olika sammanhang tillämpats i praktiken. Handboken kan därför sägas utgöra något av best practice vad gäller sätt att styra materialflöden i försörjningskedjor. Den bygger också på egna erfarenheter från åtskilliga år inom ett stort antal företag.

Handboken består av över 200 delavsnitt som vart och ett tar upp ett specifikt problem eller område, exempelvis hur man bestämmer ordersärkostnader, beräknar säkerhetslager eller prognostiserar efterfrågan. Dessa delavsnitt har grupperats i sex olika huvudavsnitt; Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning, Parametrar och variabler, Materialstyrningsmetoder, Bestämning av orderkvantiteter, Bestämning av säkerhetslager samt Prognostisering.

Materialet i handboken har tagits fram under åren 2009 till 2017.

Stig-Arne Mattsson


A   Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning (31 delavsnitt)

Sättet att styra materialflöden har ett avgörande inflytande på ett företags effektivitet och förmåga att konkurrera på marknaden.  Det är följaktligen viktigt att med hjälp av olika effektivitetsmått kunna följa upp att önskvärda resultat uppnås både som ett sätt att påverka önskvärda beteenden i företaget och för att kunna utvärdera använda system, styrningsmetoder och arbetsrutiner i verksamheten. I denna handboksdel beskrivs ett antal vanligt använda effektivitetsmått för materialstyrning, hur måtten definieras och hur de kan beräknas.

B   Parametrar och variabler (30 delavsnitt)

I många materialstyrningsmetoder, partiformningsmetoder och metoder för bestämning av säkerhetslager används olika parametrar och variabler för att styra de beräkningar som ingår i metoderna. Förenklat uttryckt kan man säga att dessa parametrar och variabler styr beräkningarna och därmed materialstyrningens resultat i form av kvantitetsbestämda och tidssatta order. Kvaliteten på använda parametrar och variabler är följaktligen av stor betydelse och de värden som används är till stor del bestämmande för hur effektivt materialstyrningen kan påverka företagets lönsamhet och konkurrensförmåga. I denna handboksdel beskrivs de parametrar och variabler som krävs för att kunna använda de i handboksdelarna C, D och E redovisade metoderna.

C   Materialstyrningsmetoder (36 delavsnitt)

Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta beslut om den kvantitet som skall anskaffas från en extern leverantör eller från den egna tillverkningen samt beslut om den tidpunkt då kvantiteten skall finnas tillgänglig att disponera för leveranser till kunder eller för användning i den egna verksamheten. Materialstyrning innefattar också beslut om när beställning för leverans eller start av ny tillverkningsorder i den egna tillverkningen skall ske. I denna handboksdel behandlas ett antal olika metoder för att stödja ett sådant beslutsfattande.

D   Bestämning av orderkvantiteter (44 delavsnitt)

Den kvantitet som beslutas för en inköpsorder eller tillverkningsorder avses täcka de behov som finns eller förväntas finnas. Ett alternativ är då uppenbarligen att låta varje orderkvantitet motsvara enskilda behov, exempelvis behovet från en enstaka kundorder. Av olika skäl är det emellertid ofta inte ekonomiskt lämpligt eller möjligt att enbart tillverka eller köpa det som behövs för ett enskilt tillfälle utan flera aktuella verkliga och prognostiserade behov måste slås samman och anskaffning ske mot lager. För att under sådana omständigheter bestämma lämpliga orderkvantiteter finns olika så kallade partiformningsmetoder tillgängliga att använda. Ett antal av dessa redovisas i detta handboksavsnitt.

E   Bestämning av säkerhetslager (46 delavsnitt)

All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter med avseende på vilka kvantiteter som kan komma att förbrukas eller säljas i framtiden, dvs osäkerheter om framtida behov. Det kan också gälla osäkerheter på tillgångssidan, exempelvis osäkerheter i aktuella lagersaldon, i vilken utsträckning leverantörer kommer att leverera de kvantiteter som orderna avser samt i vilken utsträckning förväntade inleveranser kommer att levereras i tid. För att hantera dessa inslag av osäkerhet måste företag använda sig av olika former av säkerhetsmekanismer, främst i form av säkerhetslager och säkerhetstider. För att dimensionera dessa kan man använda olika metoder som redovisas i detta handboksavsnitt.

F   Prognostisering (23 delavsnitt)

Lagerstyrda verksamheter karakteriseras av att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden från den egna produktionen eller från den externe leverantör som försörjer lagret. Detta gäller vare sig kunden är den egna produktionen och leverantören en extern leverantör, eller kunden är ett externt företag och leverantören den egna produktionen eller en extern leverantör. Att kunna leverera direkt från lager medför emellertid behov av att göra uppskattningar av framtida efterfrågan för att styra materialflödena in till lager, dvs. efterfrågan på lagerförda artiklar måste prognostiseras. I denna handboksdel redovisas några metoder för att göra och kontrollera prognoser.

Bilagor (4 delavsnitt)

Avslutningsvis finns några bilagor med stöd för övriga moduler.


Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning (31 delavsnitt)

A01 Effektivitetsdimensioner – En översikt  
A03 En modell för mätning av lagerstyrningseffektivitet
A04 Mätprocessen
A05 Prestationsmätning i svensk industri  
A13 Omsättningshastighet i lager  
A14 Teoretisk omsättningshastighet i lager  
A18 Liggtid i lager  
A19 Benchmarking av kapitalbindning i lager
A20 Cash-to-cash cykeltid
A21 Volymservice  
A22 Orderradsservice
A23 Volymvärdeservice  
A25 Lagertillgänglighet
A26 Orderservice  
A28 Kundservice från lager  
A31 Leveranstidsdimensioner  
A33 Leveranstid  
A34 Leveransprecision  
A35 Leveranstid mot önskemål  
A36 Index för leveransprecision
A38 Mått för leveransförseningar  
A39 Leveranstidsvariation  
A43 Leveranstidsflexibilitet  
A44 Leveranstidsanpassning 
A45 Leveranssäkerhet
A49 Perfekta order  
A61 Saldokvalitet
A63 Prognoskvalitet
A65 Ledtidskvalitet
A71 Mätning av cykelservice  
A72 Mätning av fyllnadsgradsservice

Parametrar och variabler (30 delavsnitt)

B11 Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar  
B12 Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar  
B13 Uppskatta lagerhållningssärkostnader  
B14 Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager  
B15 Uppskatta bristkostnader i lager för produktion  
B21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager  
B22 Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager  
B23 Välja nivå på fyllnadsgradsservice för dimensionering av säkerhetslager
B24 Välja acceptabelt antal bristtillfällen för dimensionering av säkerhetslager  
B28 Välja servicenivå på leveranstidpunkter  
B31 Uppskatta ledtider för anskaffning  
B32 Uppskatta ledtider för tillverkning  
B33 Uppskatta kötider vid tillverkning
B34 Beräkna parametern andel efterfrågan under ledtid från orderradsservice
B40 Beräkna startvärden på standardavvikelser  
B41 Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer och prognosfel  
B42 Beräkna standardavvikelser för ledtider  
B43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer  
B44 Beräkna standardavvikelser vid ledtidsvariation  
B46 Beräkna standardavvikelser vid säsongvariationer  
B51 Bestämma volymvärdeklasser  
B52 Bestämma rörlighetsklasser  
B53 Bestämma variationsklasser (XYZ-klasser)
B61 Samband mellan antal order och ordersärkostnader
B63 Samband mellan cykelservice och bristkostnader
B64 Samband mellan fyllnadsgradsservice och bristkostnader
B65 Samband mellan acceptabelt antal bristtillfällen och bristkostnader
B71 Bestämma volymvärdeklasser
B72 Bestämma rörlighetsklasser
B73 Bestämma XYZ-klasser

Materialstyrningsmetoder (36 delavsnitt)

C01 Välja materialstyrningsmetod - En översikt  
C03 Egenskaper hos materialstyrningsmetoder  
C06 Klassificering och beteckningssätt
C08 Materialstyrningsmetoder i svensk industri
C11 Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter  
C12 Beställningspunktssystem med saldoberoende orderkvantiteter  
C13 Beställningspunktssystem med två beställningspunkter
C14 Beställningspunktssystem för sambeställning
C16 Beställningspunkter vid säsongvariationer  
C17 Reservationshantering i beställningspunktssystem  
C21 Periodbeställningssystem  
C22 Förbrukningsersättande materialstyrningssystem  
C23 Transaktionsbeställningssystem  
C31 Täcktidsplanering  
C32 Täcktidsplanering vid säsongvariationer  
C33 Reservationshantering vid täcktidsplanering  
C41 Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan  
C42 Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning  
C43 Materialbehovsplanering vid säsongvariationer  
C44 Reservationshantering vid materialbehovsplanering
C46 Materialbehovsplanering för sambeställning
C51 Två-bingesystem  
C54 Kanbansystem med två kort  
C55 Enkel-kanbansystem  
C56 Dubbel-kanbansystem  
C57 Kanbansystem vid stora orderkvantiteter  
C61 Kortlösa kanbansystem  
C62 CONWIP-system  
C71 Orderbunden materialstyrning  
C76 Cyklisk produktion med fast ordningsföljd  
C77 Cyklisk produktion med givna tillverkningstidpunkter  
C81 Distributionsbehovsplanering  
C82 Beställningspunktssystem med kundinformation  
C91 Materialstyrning med bristlistor  
C92 Överdrag i materialstyrningssystem
C96 Materialstyrningsmetoder för sambeställning

Bestämning av orderkvantiteter (44 delavsnitt)

D01 Metoder för bestämning av orderkvantiteter - En översikt  
D02 Användningssätt för olika partiformningsmetoder  
D03 Egenskaper hos metoder för bestämning av orderkvantiteter
D04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter  
D05 Bestämning av orderkvantiteter i svensk industri  
D06 Beslutsmodell för anskaffning mot order  
D11 Uppskattad orderkvantitet  
D12 Ekonomisk orderkvantitet  
D13 Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader  
D14 Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan  
D21 Ekonomisk orderkvantitet vid tillfälliga rabatterbjudanden  
D22 Ekonomisk orderkvantitet med hänsyn till rabatterade priser  
D23 Ekonomisk orderkvantitet vid känd prisökning  
D27 Ekonomisk orderkvantitet vid successiva inleveranser  
D30 Uppskattat antal order  
D31 Orderkvantitet med hjälp av uppskattat antal dagars täcktid  
D32 Orderkvantitet med hjälp av ekonomisk beräknad täcktid  
D33 Orderkvantiteter genom differentiering baserad på uppskattningar  
D34 Orderkvantiteter genom differentiering av antal dagars täcktider  
D35 Orderkvantiteter genom differentiering av antal order per order
D36 Ekonomisk orderkvantitet med lägsta enhetskostnadsmetoden  
D37 Ekonomisk orderkvantitet med lägsta totalkostnadsmetoden  
D38 Ekonomisk orderkvantitet med lägsta periodkostnadsmetoden  
D39 Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering  
D41 Beställningsintervall i periodbeställningssystem
D42 Orderkvantiteter i periodbeställningssystem vid säsongvariationer
D43 Orderkvantiteter för tvåbinge- och tvålådesystem  
D45 Orderkvantiteter i kanbansystem  
D47 Orderkvantiteter vid engångsanskaffning  
D48 Orderkvantiteter vid sistagångsanskaffning  
D49 Orderkvantiteter vid säsongvariationer  
D51 Orderkvantiteter vid gruppbeställning för att uppnå rabatt  
D52 Orderkvantiteter vid gruppbeställning  
D53 Orderkvantiteter vid gruppbeställning med hänsyn till lagersaldon  
D54 Orderkvantiteter vid cyklisk gruppbeställning med samma frekvens  
D55 Orderkvantiteter vid cyklisk gruppbeställning med olika frekvens  
D61 Ekonomiska orderkvantiteter med policybestämd lagerhållningsfaktor
D62 Ekonomiska orderkvantiteter vid begränsning av kapitalbindning  
D63 Ekonomiska orderkvantiteter vid omställningstidsbegränsning  
D64 Ekonomiska orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år  
D66 Orderkvantiteter med hänsyn tagen till säkerhetslagerstorlek  
D71 Partiformningsmetoder och systemnervositet  
D81 Ekonomisk orderkvantitet för kund och leverantör – Tillverkning mot order  
D82 Ekonomisk orderkvantitet för kund och leverantör – Leverans från lager  

Bestämning av säkerhetslager (46 delavsnitt)

E01 Välja buffertmekanism för att hantera osäkerheter - En översikt  
E03 Egenskaper hos metoder för bestämning av säkerhetslager  
E05 Bestämning av säkerhetslager i svensk industri  
E06 Välja efterfrågefördelning 
E09 Säkerhetslagermetoder en översikt
E11 Uppskattat säkerhetslager  
E12 Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid  
E13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars efterfrågan  
E21 Säkerhetslager beräknat från fast bristkostnad per bristtillfälle  
E22 Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck
E23 Säkerhetslager beräknat från fast bristkostnad
E26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice  
E27 Säkerhetslager beräknat från fyllnadsgrad  
E28 Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år  
E30 Säkerhetslager uttryckt som säkerhetstäcktid  
E31 Uppskattad säkerhetstid  
E32 Säkerhetstid som procent av ledtid  
E33 Säkerhetstid baserat på servicenivå för leveranstidpunkter  
E35 Osäkerhetsgardering genom överdimensionering av produktionsplaner  
E36 Osäkerhetsgardering genom överdimensionering av variantfördelningar  
E41 Säkerhetslager i periodbeställningssystem  
E42 Säkerhetslager i förbrukningsersättande system  
E43 Säkerhetslager vid materialbehovsplanering  
E44 Säkerhetslager i kanbansystem med två kort  
E45 Säkerhetslager i kanbansystem  
E51 Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid  
E52 Differentiera säkerhetslager med antal dagars täcktid  
E53 Differentiera säkerhetslager med cykelservice  
E54 Differentiera säkerhetslager med fyllnadsgradsservice  
E62 Säkerhetslager vid säsongvariationer  
E81 Kapitalbindningseffekter av att differentiera andel ledtidsefterfrågan  
E82 Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid  
E83 Kapitalbindningseffekter av att differentiera cykelservice  
E84 Kapitalbindningseffekter av att differentiera fyllnadsgradsservice  
E85 Kostnadseffekter av att differentiera andel ledtidsefterfrågan  
E86 Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid
E87 Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice  
E88 Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradsservice  
E91 Säkerhetslager med Poissonfördelning  
E92 Säkerhetslager med Gammafördelning  
E93 Säkerhetslager med Lognormal fördelning  
E95 Säkerhetslager vid verklig fördelning  
E100 Normalfördelning  
E101 Poissonfördelning
E102 Gammafördelning  
E103 Lognormalfördelning  

Prognostisering (23 delavsnitt)

F01 Välja prognosmetod - En översikt  
F21 Prognostisering med glidande medelvärde  
F23 Prognostisering med exponentiell utjämning  
F31 Focus forecasting  
F32 Prognostisering med regressionsanalys  
F35 Prognostisering med hjälp av bruttobehovsberäkning  
F43 Prognostisera beställningspunkter med hjälp av bootstrapping  
F48 Prognostisering av standardavvikelser  
F51 Prognostisering av efterfrågan vid trender  
F53 Prognostisering vid säsongvariationer  
F58 Prognosrullning  
F59 Prognoskonsumtion  
F61 Välja antal perioder vid användning av glidande medelvärde  
F62 Välja utjämningskonstant för exponentiell utjämning  
F65 Beräkna säsongindex  
F66 Användning av fördelningskurvor  
F71 Absoluta mått på prognosfel  
F72 Relativa mått på prognosfel  
F73 Mätning av prognosfel  
F76 Efterfrågekontroll
F77 Prognoskontroll  
F78 Kontrollgränsparametrar  
F80 Benchmarking av prognosfel  

Bilagor (4 delavsnitt)

Bilaga 1 Beteckningar  
Bilaga 2 Normalfördelningstabell  
Bilaga 3 Servicefunktionen  
Bilaga 4 Poissonfördelningstabell