Lagerstyrningsfrågan

Den litteratur som finns om materialstyrning är omfattande och innehåller beskrivningar av olika samband och förhållanden som bidrar till att kunna förstå de problemställningar som finns i praktiken och om hur man skall gå tillväga för att kunna lösa och åtgärda dem. Litteraturen innehåller också en mängd teoretiska beräkningsmodeller som är mer eller mindre tillämpbara i en praktisk situation. Trots att det sålunda finns ett rikligt utbud av litteratur som kan vara ett stöd och ett hjälpmedel att använda sig av när man försöker förstå olika frågeställning och hitta möjliga lösningar finns det en rad aspekter och komplikationer som av naturliga skäl som inte finns diskuterade och behandlade. För att i någon omfattning komplettera litteraturen med sådana speciella perspektiv och bidra till en ökad förståelse finns nedanstående cirka åttio kortfattade lagerstyrningsfrågor tillgängliga. Till varje fråga finns också ett tänkbart svar. De olika lagerstyrningsfrågorna publicerades i tidskriften Bättre Produktivitet under åren 2011 till 2016.

Stig-Arne Mattsson - 2019-03-30


1. Lagerstyrningsfrågan  September 2011 -  Fråga och svar

När man beräknar ekonomisk orderkvantitet får man ofta ett ojämnt tal som man kan vilja avrunda. Det kan också vara fråga om att man måste avrunda den beräknade kvantiteten till en hel förpackningskvantitet eller lastbärarkvantitet. Bör man då avrunda den beräknade kvantiteten uppåt eller nedåt? Spelar det någon roll vilket man gör?

Svar:  Om man tittar på kurvan över summa lagerhållningskostnader och ordersärkostnader som funktion av orderkvantitet ser man att totalkostnaden ökar mer om man minskar orderkvantiteten jämfört med optimal orderkvantitet än om man ökar den. Dessutom kommer säkerhetslagret att behöva ökas om man minskar orderkvantiteten om man vill bibehålla samma servicenivå. Detta leder till ytterligare kostnadsökning. Med avseende på kostnader för den egna lagerhållningen bör man följaktligen avrunda uppåt.  

2. Lagerstyrningsfrågan  Oktober 2011 -  Fråga och svar

Följande fyra metoder är vanligt använda för att dimensionera säkerhetslager; att sätta det lika med ett antal dagars medelefterfrågan, att sätta det lika med en viss procent av medelefterfrågan under ledtid, att beräkna det från en bestämd cykelservice - Serv1 eller att beräkna det från en bestämd fyllnadsgradsservice – Serv2. Vilken av dessa metoder kan förväntas medföra lägst kapitalbindning för att uppnå en viss önskad leveransförmåga i form av orderradsservice om den tillämpas på en enskild artikel?

Svar:  Förutsatt att man på något sätt kan bestämma det parametervärde för respektive metod som ger den önskade orderradsservicen kommer alla metoderna att leda till samma kapitalbindning. Metoderna är med andra ord likvärdiga i det här avseendet.  

3. Lagerstyrningsfrågan  November 2011 -  Fråga och svar

Vid materialbehovsplanering kan man om man så vill använda sig av beställningspunkter. Hur kan detta vara möjligt och hur skall man tolka de orderförslag som erhålls från en sådan variant av materialbehovsplanering?

Svar:  När materialbehovsplanering används på konventionellt sätt skapas en ny order när beräknat lagersaldo blir mindre än noll och ordern får den leveranstidpunkt som motsvaras av tidpunkten när det inträffar. Man kan emellertid också välja att i stället skapa en ny order när beräknat lagersaldo blir mindre än beställningspunkten. Då skall ordern i stället få en beställningstidpunkt som motsvaras av tidpunkten när det inträffar. Leveranstidpunkten beräknas sedan som denna beställningstidpunkt plus ledtid.

4. Lagerstyrningsfrågan  December 2011 -  Fråga och svar

Man kan visa att det inte har särskilt stor betydelse att leverantörer håller sina utlovade leveranstidpunkter för artiklar som är mycket lågomsatta, dvs för sådana som har mycket få uttag per år. Hur kan man förklara detta fenomen? Är det korrekt i alla sammanhang?

Svar:  För lågomsatta artiklar får man endast nya kundorder ett fåtal gånger per år. Sannolikheten för att dessa kundorder kommer just i närheten av en inleverans är därmed mycket låg. Detta innebär då också att sannolikheten för att en leveransförsening från leverantör påverkar möjligheterna att leverera till kund i tid är mycket låg. Detta gäller emellertid endast om man levererar direkt från lager. Om man däremot levererar med leveranstid och sätter leveranstidpunkten baserat på vad som är disponibelt-att-lova inklusive förväntade inleveranser från leverantör, kommer leverantörens leveranstidshållning att påverka möjligheterna att leverera i tid till kund.

5. Lagerstyrningsfrågan  Januari 2012 -  Fråga och svar

I många lagerstyrningssystem kan man se hur stort lagersaldot varit dag för dag med hjälp av lageruttagshistorik. I ett sådant lagerstyrningssystem baserat på beställningspunkter var använd beställningspunkt under en period alltid större än det största förekommande lagersaldot trots att ett antal inleveranser förekommit under perioden. Kan detta inträffa och om så, vad är orsaken till att det kan inträffa.

Svar:  Fenomenet inträffar när beställningspunktskvantiteten är större än förekommande inleveranskvantiteter, dvs när en enskild inleveranskvantitet inte täcker hela behovet under återanskaffningstiden. Det är därför som beställningspunkter egentligen inte skall jämföras med aktuellt lagersaldo utan med summan av aktuellt lagersaldo och förväntade inleveranser, dvs med den så kallade lagerpositionen.

6. Lagerstyrningsfrågan  Februari 2012 -  Fråga och svar

Ett företags servicenivå är ett viktigt mått på förmåga att kunna leverera direkt från lager. För kunden uppfattning om företagets leveransförmåga är det emellertid också viktigt att den leveranstid som oundvikligen uppstår vid bristsituationer är så kort som möjligt. Vad påverkar längden på denna leveranstid när man använder ett beställningspunktssystem för lagerstyrning.

Svar:  Det är en vanlig uppfattning att orderkvantitetens storlek och därmed tiden mellan på varandra följande inleveranser är huvudorsaken till lång leveranstid vid brist. Så är emellertid inte fallet. Det som påverkar längden på leveranstiden är hur stor den verkliga efterfrågan är i förhållande till den prognostiserade från och med när beställningspunkten underskrids. Ju större prognosfel i form av för låg prognos, desto längre leveranstid. Hur lång leveranstiden maximalt kan bli påverkas i sin tur av leveranstiden från leverantör för att fylla på lagret.   

7. Lagerstyrningsfrågan  Mars 2012 -  Fråga och svar

Vid materialbehovsplanering kan man gardera sig mot förekommande osäkerheter med hjälp av säkerhetslager. Detta kan åstadkommas på två olika sätt. Ett alternativ är att minska ingående lagersaldo med säkerhetslagerkvantiteten innan behovsberäkningen påbörjas och att generera orderförslag när lagret blir mindre än noll. Det andra alternativet är att utgå från ingående lagersaldo och i stället generera orderförslag när säkerhetslagerkvantiteten underskrids. Är det någon skillnad mellan dessa båda alternativ och i så fall vilken?

Svar:  Om det inte finns någon uteliggande order med förväntad inleverans inom ledtid blir det ingen skillnad mellan de båda sätten att hantera säkerhetslager. Finns det däremot en uteliggande order innebär alternativet att minska saldot med säkerhetslagret innan behovsberäkningen påbörjas att säkerhetslagret inte kan användas för att förhindra behov av omplanering av den uteliggande ordern om det uppstår brist under dagarna innan den är planerad att levereras in. Används det andra alternativet kan säkerhetslagret bidra till att undvika omplaneringar och därmed till att ge stabilare materialflöden.

8. Lagerstyrningsfrågan  April 2012 -  Fråga och svar

En av de servicenivåbegrepp som används för dimensionering av säkerhetslager är cykelservice (Serv1). Det definieras som sannolikheten att inte få brist under en lagercykel. Under vilka omständigheter kan man få en godtagbar leveransförmåga till kund från ett färdigvarulager även om servicenivån satts till 50 %?

Svar:  Vid användning av cykelservice för att dimensionera säkerhetslager tas ingen hänsyn till hur stora orderkvantiteterna är vid inleverans till lager. Det innebär att säkerhetslagret bli lika stort om inleverans sker varje vecka som om inleverans sker en gång per år om förhållandena i övrigt är likvärdiga, trots att bristrisk inträffar en gång per vecka i det förstnämnda fallet och en gång per år i det sistnämnda. Leveransförmåga från lager mäts oftast antingen som volymservice, dvs som andelen av efterfrågan som kunnat levereras direkt från lager, eller som orderradsservice, dvs som andel orderrader som kunnat levereras direkt från lager under en viss tidsperiod, exempelvis ett år. Följaktligen kommer man att få brist vid mycket färre tillfällen under mätperioden vid lågfrekventa inleveranser. Slutsatsen blir därför att man kan få en hög leveransförmåga även om man dimensionerar säkerhetslagret baserat på en mycket låg cykelservice genom att använda sig av stora orderkvantiteter.

9. Lagerstyrningsfrågan  Maj 2012 -  Fråga och svar

Om man använder Wilsons formel för att beräkna ekonomisk orderkvantitet måste man i princip uppdatera beräknad orderkvantiteten när efterfrågan ökar eller minskar. Genom att uttrycka den ekonomiska orderkvantiteten som en täcktid, dvs den tid som den ekonomiska orderkvantiteten förväntas räcka, är det inte lika nödvändigt att göra sådana uppdateringar eftersom orderkvantiteten vid varje beställningstillfälle beräknas som denna täcktid gånger den vid varje beställningstillfälle aktuella efterfrågan. Vad är det svaghet med detta tillvägagångssätt jämfört med att uppdatera ekonomiska orderkvantiteter?

Svar:  Att multiplicera täcktiden med aktuell efterfrågan för att beräkna en ny orderkvantitet innebär att man låter orderkvantiteten vara proportionell mot efterfrågans storlek. Som framgår av Wilsons formel är detta inte fallet utan den ekonomiska orderkvantiteten är proportionell mot roten ur efterfrågan. Tillvägagångssättet med täcktid innebär följaktligen att orderkvantiteten kommer att bli för stor när efterfrågan ökar och för lite när efterfrågan minskar.

10. Lagerstyrningsfrågan  Juni 2012 -  Fråga och svar

Enligt grundläggande lagerstyrningsteori blir säkerhetslagret högre ju högre servicenivån man väljer vilket också innebär att ett minskat antal brister kan fås till priset av en högre kapitalbindning. Det är emellertid inte ovanligt att man i företag samtidigt har problem med för hög kapitalbindningen och för många brister i lager av köpta och egentillverkade artiklar som används som komponenter vid tillverkning av slutprodukter. Hur kan detta komma sig?

Svar:  Sambandet mellan kapitalbindning i säkerhetslager och servicenivå gäller enskilda artiklar för vilka förbrukning/utleverans inte är beroende av om andra artiklar finns tillgängliga eller ej. För artiklar som ingår i tillverkade produkter är emellertid möjlig förbrukning beroende av tillgång på andra artiklar, dvs om det uppstår brist på någon artikel som ingår i en tillverkad produkt så kan inte övriga artiklar i produkten förbrukas som planerat  eftersom tillgång till alla ingående artiklar krävs för att kunna starta tillverkning. De blir därigenom kvar i lager. Ju fler brister som förekommer för vissa artiklar, desto mer störningar i materialflödena inträffar för övriga artiklar med ökad kapitalbindning som följd.
En annan orsak är det på grund av ineffektiv lagerstyrning finns för mycket i lager av artiklar med liten förbrukning och för lite i lager av artiklar med stor förbrukning, dvs att lagret är snedfördelat.

11. Lagerstyrningsfrågan  Juli 2012 -  Fråga och svar

I beställningspunktssystem kan säkerhetslager dimensioneras från en önskad cykelservice (Serv1), definierad som sannolikheten att man inte får brist under en lagercykel. Antag att ett säkerhetslager dimensionerats för 95 % servicenivå för att få en önskad leveransförmåga. Kommer leveransförmågan att påverkas om kvantiteten på inleveransorder vid ett senare tillfälle ändras och i så fall hur?

Svar:  När man dimensionerar säkerhetslager från en önskad cykelservice tas ingen hänsyn till orderkvantiteter. Storleken på orderkvantiteterna påverkar emellertid den servicenivå man får eftersom stora orderkvantiteter leder till färre bristrisktillfällen än små. Det medför att om orderkvantiteterna ökas kommer leveransförmågan att förbättras och om orderkvantiteterna minskas kommer den att försämras.

12. Lagerstyrningsfrågan  Augusti 2012 -  Fråga och svar

Vid lagerstyrning kan man ha nytta av att kunder beställer i god tid eftersom man då i större utsträckning kan basera lagerstyrningen på känd efterfrågan i stället för prognostiserad. För att motivera kunder att göra så måste man emellertid kunna säkerställa att kunder som beställer i god tid i större utsträckning får sina leveranser i rätt tid än övriga kunder. Hur kan man säkerställa att så sker?     

Svar:  För att säkerställa att kunder som beställer i god tid i större utsträckning får sina leveranser i tid måste kan ha tillgång till två olika funktioner i sitt lagerstyrnings-system. Den ena är så kallad disponibelt-att-lova funktionalitet som innebär att det vid varje ny kundorder kontrolleras att det finns kvantiteter att leverera och att denna kontroll inte endast tar hänsyn till vilken kvantitet som finns i lager utan även till de kvantiteter som reserverats mot tidigare erhållna kundorder inom ledtid.
Eftersom det förekommer felaktigheter i aktuella redovisade lagersaldon och att leveransförseningar ibland inträffar räcker detta emellertid inte. Lagerstyrningssystemet måste också innehålla en leveransplaneringsfunktion som om det föreligger en bristsituation möjliggör prioritering av utleveranser i den tidsordning som kundorder inom tiden fram till nästa inleverans erhållits.

13. Lagerstyrningsfrågan  September 2012 -  Fråga och svar

I det traditionella beställningspunktssystemet används en fast ekonomisk orderkvantitet. Det finns en variant av detta system som innebär att orderkvantiteten varierar från gång till gång och sätts lika med ekonomisk orderkvantitet plus skillnaden mellan beställningspunkten och aktuellt saldo vid beställningstillfället, ett så kallat (s,S)-system. Hur stor kommer då orderkvantiteten att bli som störst respektive som minst? Hur stor kommer den att bli i medeltal?

Svar:  Under förutsättning att beställningspunktssystemet körs dagligen, dvs att aktuellt saldo jämförs med beställningspunkten dagligen, kommer orderkvantiteten att som lägst bli ekonomisk orderkvantitet och som högst ekonomisk orderkvantitet plus den störst förekommande uttagskvantiteten per dag. För någorlunda högomsatta artiklar kommer medelkvantiteten att bli ungefär medeluttagskvantiteten per dag dividerad med två plus ekonomisk orderkvantitet.

14. Lagerstyrningsfrågan  Oktober 2012 -  Fråga och svar

På ett företag använder man en cykelservice (Serv1) på 97 % för att dimensionera sina säkerhetslager. Man planerar att övergå till att använda fyllnadsgradsservice (Serv2) men att ligga kvar på samma nivå, dvs fortsätta att utgå från 97 %. Hur kommer leveransförmågan mätt som orderradsservice, dvs som andel orderrader som kan levereras direkt från lager, att påverkas av denna förändring?

Svar:  Totalt sett kommer leveransförmågan att försämras avsevärt eftersom en viss cykelservicenivå alltid motsvarar en högre fyllnadsgradsservice och att måttet fyllnadsgradsservice i allmänhet inte skiljer sig särskilt mycket från måttet orderradsservice. Eftersom hänsyn inte tas till orderkvantiteter vid dimensionering av säkerhetslager med hjälp cykelservice kommer orderradsservicen att minska mer för artiklar med stora orderkvantiteter i förhållande till efterfrågan än för artiklar med små orderkvantiteter.

15. Lagerstyrningsfrågan  November 2012 -  Fråga och svar

En ibland använd variant av materialbehovsplanering innebär att den huvudplan som fastställts för tillverkning av slutprodukter bryts ner till lägsta strukturnivå och motsvarande behov av ingående artiklar beräknas och tidsförskjuts med hjälp av sina respektive ledtider. Med utgångspunkt från ingående lagersaldon och de beräknade behoven genereras därefter förslag till nya tillverkningsorder och inköpsorder. Vad får ett sådant tillvägagångssätt för konsekvenser?

Svar:  Den här varianten av materialbehovsplanering är ett förenklat tillvägagångssätt som finns i vissa affärssystem. Det får i första hand två konsekvenser jämfört med ”äkta” materialbehovsplanering. Eftersom material på en underliggande strukturnivå erhålls från behov på en överliggande nivå och inte från inplanerade tillverkningsorder, dvs före partiformning, kommer de olika behoven att vara utspridda över tiden och inte kopplade till starttidpunkter för inplanerade tillverkningsorder. Tidpunkterna för materialbehoven kommer därför att bli felaktiga. Den andra konsekvensen är att tillverkningsorderna blir för tidigt inplanerade eftersom nedbrytningen från en strukturnivå till nästa görs innan saldoavräkning gjorts på den överliggande strukturnivån. Behovsberäkningen baseras med andra ord inte på nettobehov utan bruttobehov. Detta leder till onödigt hög kapitalbindning.

16. Lagerstyrningsfrågan  December 2012 -  Fråga och svar

Med hjälp av den lageruttagshistorik som finns tillgänglig i de flesta affärssystem kan man se hur lagret utvecklats från dag till dag. I ett företag var lagersaldot per dag för en artikel som lägst 27 styck och som högst 165 styck under ett år. Vilken slutsats kan man med avseende på hur väl lagerstyrningen fungerat under året dra av denna information?

Svar:  Uppenbarligen har lagret i medeltal varit minst 27 styck för stort. Lagerstyrningen har med andra ord inte varit särskilt effektiv för den aktuella artikeln. Eftersom det krävs mycket hög kapitalbindning i säkerhetslager för att aldrig ha brist borde sannolikt det lägsta disponibla saldot dessutom varit negativt, dvs. att det förekommit dagar då det funnits restnoterade order som inte kunnat levereras enligt önskemål..  

17. Lagerstyrningsfrågan  Januari 2013 -  Fråga och svar

För en viss lagerförd artikel sker lagerpåfyllnad 10 gånger per år. Hur hög är lageromsättningshastigheten i detta lager om lageromsättningshastighet definieras som omsättning i styck dividerat med lagervärde i styck?

Svar:  Ett mycket vanligt svar på denna fråga är att lageromsättningshastigheten är 10 gånger. Detta är emellertid fel. Antal att efterfrågan är 100 styck per år. Då måste man beställa 10 styck åt gången. Beställer man 10 styck åt gången kommer lagret i medeltal att vara 5 styck, dvs lageromsättningshastigheten är 100 / 5 = 20 gånger . Inte heller detta svar är emellertid helt rätt. Beräkningarna gäller endast omsättningslagret. Det totala lagret innehåller också en säkerhetslagerdel som måste inkluderas om man vill beräkna omsättningshastigheten i ett lager

18. Lagerstyrningsfrågan  Februari 2013 -  Fråga och svar

Beställningspunkten för en viss artikel är 20 styck och dess lagersaldo 18 styck när lagerstyrningssystemet körs en måndag morgon. Ledtiden för artikeln är 10 dagar och det finns en inneliggande kundorder till vilken 5 styck finns reserverade för leverans på torsdag. Bör man beställa eller inte? Vad innebär det för lagerstyrningen om man gör det?

Svar:  Eftersom kvantiteten i lager är större än beställningspunkten skall man inte beställa. Det är emellertid inte ovanligt att man i beställningspunktssystem inkluderar inneliggande reservationer inom ledtid. Om man resonerar så, finns det endast 20 – 5 = 15 styck kvar att kunna leverera, dvs lagret är under beställningspunkten och följaktligen skall man beställa. I det första fallet jämförs beställningspunkten med saldot, i det andra med disponibelt saldo. Principiellt är det felaktigt att jämföra med disponibelt saldo eftersom reservationer är en del av den förväntade efterfrågan under ledtid som beställningspunkten utgör. Att göra så innebär följaktligen att man räknar de reserverade kvantiteterna två gånger. Resultatet kommer att bli onödigt tidiga inleveranser och onödigt stor kapitalbindning. Det kan vara rimligt att göra undantag från denna regel när efterfrågan är mycket lågfrekvent eftersom en enstaka kundorder då kan motsvara en mycket stor del av och i extremfall till och med mer än beställningspunktskvantiteten.

19. Lagerstyrningsfrågan  Mars 2013 -  Fråga och svar

Täcktidsplanering är en variant av beställningspunktssystem som innebär att man beställer när täcktiden är mindre än ledtiden plus en säkerhetstid. Täcktiden definieras som den tid lagret räcker och beräknas som lagersaldo dividerat med efterfrågan per dag. Hur kan man använda ett sådant system om man för att minska order- och transportkostnader vill beställa flera artiklar samtidigt från samma leverantör? Vad får detta förfarande för negativa konsekvenser?

Svar:  Om man vill sambeställa ett antal artiklar från samma leverantör måste av naturliga skäl några beställas i förväg, dvs innan det på grund av aktuell ledtid är helt nödvändigt. Använder man täcktidsplanering kan detta åstadkommas genom att välja ut alla artiklar som uppfyller följande kriterium:
Beställ om Täcktiden – (Ledtid + Säkerhetstid) < T
där T är en parameter som anger hur långt i förväg man maximalt bör beställa. Med hjälp av T kan man då också reglera hur många artiklar man vill beställa till samma leverantör vid samma tillfälle.
Att beställa tidigare än nödvändigt leder till större lager och det är det pris man får betala för att reducera transportkostnaderna.

20. Lagerstyrningsfrågan  April 2013 -  Fråga och svar

Vid användning av önskad fyllnadsgradsservice (Serv2) för att dimensionera säkerhetslager kan det inträffa att det beräknade säkerhetslagret blir negativt. Är detta en brist i den teoretiska modell som säkerhetslagerberäkningen baseras på eller är det korrekt att det kan bli så?

Svar:  Det är helt korrekt och detta kan förklaras även utan att studera de matematiska formler som modellen bygger på. Brister inträffar endast i slutet av en lagercykel, dvs dagarna innan nästa inleverans sker. Den totala bristkvantiteten per år blir därför mindre ju färre antalet inleveranser är om säkerhetslagret är detsamma. Färre inleveranser är det samma som större orderkvantiteterna. Vill man ha samma servicenivå oavsett orderkvantitet måste följaktligen säkerhetslagret vara mindre för varje ökning av orderkvantiteten. Det är då uppenbart att det kommer att bli negativt om man ökar orderkvantiteten tillräckligt mycket.   

21. Lagerstyrningsfrågan  Maj 2013 -  Fråga och svar

Oavsett vilket materialstyrningsmetod man använder bygger den på förväntad leveranstid från leverantör när nya inleveranser planeras. Denna förväntade leveranstid finns i allmänhet lagrad i lagerstyrningssystemet. När man sedan tar kontakt med leverantören kan det hända att den då aktuella leveranstiden inte är den samma som den planeringen bygger på. Bör man acceptera ett erbjudande av leverantören om att få en beställning levererade med kortare leveranstid än den man förväntat?  

Svar:  I allmänhet bör man inte acceptera ett sådant erbjudande eftersom det leder till en inleverans innan det  finns behov. Det skulle leda till onödig kapitalbindning. Det finns emellertid två undantag. Om leverantören har visat sig vara dålig på att leverera i tid kan det finnas skäl att låta honom leverera tidigare för att på så sätt säkerställa att inleverans i varje fall sker när egentliga behov någon dag senare. Ett annat undantag gäller fall då det redan föreligger brist när beställningen läggs till leverantören.

22. Lagerstyrningsfrågan  Juni 2013 -  Fråga och svar

När man beräknar ekonomisk orderkvantitet kan det inträffa att den beräknade kvantiteten blir så stor att den kommer att vara längre än den tid som den är säljbar eller användbar, exempelvis längre än hållbarhetstiden om det är fråga om färskvaror eller längre än den teknisk/ekonomiska livslängden om det är fråga om andra typer av produkter. Det man ofta gör för att lösa detta problem är att begränsa den beräknade orderkvantiteten till som mest beräknad hållbarhetstid gånger medelefterfrågan per dag. Vad är det för felaktighet i ett sådant resonemang?

Svar: Det är inget fel på hur beräkningen av hur länge en viss kvantitet varar går till. Felet är att det normalt sett finns varor i lager när det sker en inleverans. Denna kvantitet måste förbrukas först vilket leder till att den med hållbarhetstid inlevererade kvantiteten kommer att vara längre än hållbarhetstiden. Teoretiskt sett är lagersaldot mellan noll och den dubbla säkerhetslagerkvantiteten när en inleverans sker. Tillåten orderkvantitet måste därför sättas lika med hållbarhetstiden gånger medelefterfrågan per dag minus två gånger säkerhetslagrets storlek.

23. Lagerstyrningsfrågan  Juli 2013 -  Fråga och svar

När man infört ett nytt och effektivare lagerstyrningssystem kan det mycket väl inträffa att kapitalbindningen till att börja med ökar i stället för att minska trots att servicenivån är den samma som före införandet. Hur kan detta komma sig?

Svar: I praktiskt taget alla lager förekommer artiklar som det finns för mycket av i lager och artiklar som det finns för lite av. Ett införande av ett effektivare lagerstyrningssystem medför att balanserna mellan lämpliga kvantiteter i lager och aktuell efterfrågan återställs. Det tar emellertid i allmänhet betydligt längre tid att reducera lagerkvantiteterna för artiklar med för mycket i lager i förhållande till efterfrågan än att öka lagerkvantiteterna för artiklar med för lite i lager i förhållande till efterfrågan. Detta är en huvudorsak till att lager tenderar att öka under en övergångstid efter införande av ett nytt system.

24. Lagerstyrningsfrågan  Augusti 2013 -  Fråga och svar

Kanban är i princip ett beställningspunktssystem. Kommer man då att få lika stor kapitalbindning om man styr lagret med ett kanbansystem som med ett beställningspunktssystem förutsatt att ledtiden och beställningskvantiteten är lika stora oavsett vilket system man använder och att beställningskvantiteten är lika med den kvantitet som motsvarar lastbärarkvantiteten och därmed ett kanbankort? Om inte, kommer, kommer kapitalbindningen att bli lägre eller högre?

Svar: Valt antal kanbankort gånger lastbärarkvantiteten motsvarar en beställningspunkt. Denna beställningspunkt blir med nödvändighet högre eller lika med beställningspunkten i ett beställningspunktssystem eftersom den är en multipel av lastbärarkvantiteten. Som exempel motsvarar en beställningspunkt på 65 styck i ett beställningspunktssystem 3,25 kanbankort i motsvarande kanbansystem om lastbärarkvantiteten är 20 styck. Eftersom man måste ha ett helt antal kort måste man avrunda uppåt för att säkerställa minst samma leveransförmåga, dvs man måste välja 4 kanbankort motsvarande en beställningspunkt på 80 styck i stället för 65 styck. Kanbansystem leder med andra ord till högre kapitalbindnig än beställningspunktssystem. Ju större lastbärarkvantiteter, desto större skillnader.

25. Lagerstyrningsfrågan  September 2013 -  Fråga och svar

Det finns två principiella sätt att använda säkerhetstid för att hantera leveransosäkerhet vid materialbehovsplanering, att öka ledtiden med säkerhetstiden eller att begära inleverans vid den beräknade behovstidpunkten minskad med säkerhetstiden. Är dessa alternativ likvärdiga? Om inte vilket av dem är lämpligast att välja?

Svar: De båda alternativen är endast likvärdiga med avseende på vid vilken tidpunkt man lägger order för lagerpåfyllnad. Det lämpligaste alternativet är i allmänhet att välja inleverans vid behovstidpunkten minskad med säkerhetstiden. Om exempelvis behovstidpunkten är en torsdag vecka 45 och säkerhetstiden är 3 dagar bör önskad leveranstidpunkt sättas till måndag vecka 45. Orsaken är att en förlängd planerad leveranstid oftast blir en förlängd leveranstid från leverantör och att den extra tid som leverantören egentligen får om man lägger till säkerhetstiden inte förbättrar leveranstidshållningen eftersom leverantören fortfarande inriktar sig på att leverera vid önskad leveranstidpunkt. Att en förlängd planerad leveranstid ger en förlängd leveranstid utan att leveranstidshållningen förbättras brukar förklaras med en av Parkinsons lagar efter engelsmannen Northcote Parkinson. Lagen lyder: Ett arbete tar alltid den tid som finns till förfogande.

26. Lagerstyrningsfrågan  Oktober 2013 -  Fråga och svar

Ett tvåbingesystem är ett visuellt beställningspunktssystem som innebär att varje artikel lagras i två separata fack. Det ena representerar den kvantitet som motsvarar beställningspunkten och det andra den kvantitet som finns i lager utöver beställningspunktskvantiteten. När det andra facket är tomt börjar man plocka från det första och får samtidigt en signal om att lägga ut en ny lagerpåfyllnadsorder. Vilket krav måste man ställa på orderkvantiteten för att systemet skall kunna fungera?

Svar: Orderkvantiteten måste vara större än beställningspunktskvantiteten. I annat fall kommer inte inlevererad kvantitet att räcka till för att fylla på det fack som representerar beställningspunkten vid inleverans. Man kommer då i princip alltid att lägga ut en ny lagerpåfyllnadsorder för sent. Orsaken till att detta krav inte behöver ställas när ett administrativt beställningspunktssystem används är att man i ett sådant system kan hålla reda på och ta hänsyn till uteliggande beställningar vid jämförelser med beställningspunkten.

27. Lagerstyrningsfrågan  November 2013 -  Fråga och svar

Enligt en under 2013 genomförd enkätstudie i svenska företag planerar 63 % av företagen in nya lagerpåfyllnadsorder en gång per dag medan 33 % av företagen planerar in nya order en gång per vecka eller mer sällan. Vilka blir konsekvenserna av att planera en gång per vecka i stället för en gång per dag?  
Svar: Att endast kontrollera om lagerpåfyllnadsbehov föreligger en gång i veckan har samma effekt som att förlänga ledtiden med en halv vecka eftersom behovet att behöva beställa inte uppmärksammas när det inträffar utan i medeltal först efter att en halv vecka förflutit. Denna indirekta förlängning av ledtiden medför att kapitalbindningen i säkerhetslager blir större för att kunna bibehålla en viss servicenivå, speciellt för artiklar med korta ledtider. Att endast planera en gång per vecka innebär också att det kan ta ett antal dagar innan man observerar att man fått en stor kundorder eller att det gjorts ett stort uttag vilket fördröjer de åtgärder som måste vidtas för att kunna återställa lagret och därmed försämrar företagets leveransförmåga gentemot kund. Lågfrekvent planering bidrar också till högre kapitalbindning i omsättningslager eftersom en hel veckas förbrukning kan leda till att man hamnar så långt under beställningspunkten att man måste beställa extra stora kvantiteter för att återställa disponibelt saldo till att bli större än beställningspunkten.

28. Lagerstyrningsfrågan  December 2013 -  Fråga och svar

När man dimensionerar säkerhetslager från en önskad servicenivå antar man oftast att efterfrågevariationerna är normalfördelade. Spelar det då någon roll om ledtiden är lång eller kort? Om så är fallet, hur påverkas överensstämmelsen mellan efterfrågevariationernas verkliga fördelning och normalfördelning?

Svar: Efterfrågevariationernas verkliga fördelning blir mer normalfördelningslik ju längre ledtiden är, dvs säkerhetslagerberäkningen blir exaktare vid långa ledtider än vid korta. Detta kan förklaras av den så kallade centrala gränsvärdessatsen som innebär att summan av ett antal variabler som var för sig inte är normalfördelade tenderar att bli mer normalfördelad ju fler variablerna är. Även om efterfrågefördelningen per dag inte är normalfördelad tenderar följaktligen efterfrågan under ledtid, som ju består av ett antal dagars efterfrågan, att bli mer och mer normalfördelad ju fler dagars efterfrågan som summeras, dvs. ju längre ledtiden är. Normalfördelningen fungerar speciellt dåligt vid lågfrekvent förbrukning och korta ledtider.

29. Lagerstyrningsfrågan  Januari 2014 -  Fråga och svar

När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för att få hela förpackningskvantiteter eller pallkvantiteter. Teoretiskt sett kommer då lagerstyrningskostnaderna, dvs. summa lagerhållningskostnader och ordersärkostnader, att bli något högre än optimalt oavsett om man avrundar uppåt eller nedåt. De verkliga lagerstyrningskostnaderna kommer emellertid att bli ytterligare högre om man avrundar nedåt och inte bli lika mycket högre om man avrundar uppåt förutsatt att man uppnår samma servicenivå. Vad beror detta på?

Svar: Om man avrundar nedåt, dvs. sänker orderkvantiteterna, måste säkerhetslagret ökas för att man skall kunna bibehålla sin servicenivå. Detta leder till att lagerhållningskostnaderna kommer att öka jämfört med de teoretiskt beräknade eftersom beräkning av ekonomisk orderkvantitet inte tar hänsyn till påverkan på säkerhetslager. Avrundar man i stället uppåt kommer man att kunna sänka säkerhetslagret och därmed reducera lagerhållningskostnaderna något.

30. Lagerstyrningsfrågan  Februari 2014 -  Fråga och svar

Ju större säkerhetslagret är som andel av beställningspunkten för en artikel, dvs. ju större säkerhetslagret är i förhållande till efterfrågan under ledtid, desto större betydelse har det att det beräknas på ett så korrekt sätt som möjligt för att få den servicenivå som man önskar. Vad är det för faktorer som gör att säkerhetslagret blir stort i förhållande till efterfrågan under ledtid?

Svar: Det är i första hand fyra faktorer som gör att säkerhetslagrets andel av beställningspunkten blir hög. En faktor är ledtiden. Det beror på att en kortare ledtid minskar efterfrågan under ledtid mer än vad säkerhetslagret minskar eftersom efterfrågan under ledtid är proportionell mot ledtiden medan säkerhetslagret är proportionell mot roten ur ledtiden. Att ledtiden påverkar beror också på att antagandet om normalfördelad efterfrågan stämmer sämre ju kortare ledtiden är.
En annan faktor är efterfrågevariationen eftersom standardavvikelsen för efterfrågevariationer under ledtid och därmed säkerhetslagret blir större ju större variationerna är utan att efterfrågan under ledtid påverkas. Den tredje faktorn är den servicenivå man vill åstadkomma. Ju högre servicenivå man sätter, desto större blir säkerhetslagret och därmed dess andel av beställningspunkten. Använd orderkvantitet är den fjärde faktorn. Av formeln för beräkning av säkerhetslager kan man se att servicefunktionen blir mindre ju mindre orderkvantiteten är. Eftersom servicefunktionen är en med säkerhetsfaktorn avtagande funktion kommer därmed säkerhetsfaktorn, och som en följd av det, säkerhetslagret att bli större.
Om man följaktligen har artiklar som har korta ledtider, stora efterfrågevariationer, högt satta servicenivåer och små orderkvantiteter bör man vara speciellt noggrann med att beräkna standardavvikelser på ett korrekt sätt, säkerställa att ledtiderna är uppdaterade och att säkerhetslagerberäkningen gör på ett kvalificerat sätt.

31. Lagerstyrningsfrågan  Mars 2014 -  Fråga och svar

Vid dimensionering av säkerhetslager används ofta cykelservice (Serv1) som definition på servicenivå. Cykelservice står för sannolikheten att brist inte uppstår under en lagercykel, dvs. under tiden från en inleverans till nästa. Denna servicenivådefinition har kritiserats eftersom den jämfört med fyllnadsgradsservice (Serv2) inte säger något om bristernas storlek. Det finns emellertid också många som menar att kunders uppfattning om en leverantörs leveransförmåga mer baseras på hur ofta bristsituationer inträffar än hur stora bristkvantiteterna är vid de olika bristtillfällena och att därför cykelservice kan vara att föredra framför fyllnadsgradsservice. Hur väl stämmer denna uppfattning?

Svar: Uppfattningen att cykelservice är ett mått på hur ofta brist uppstår är inte korrekt. Vid beräkning av säkerhetslager baserat på cykelservice tas ingen hänsyn till hur stora inleveranskvantiteterna är och därmed inte hur ofta man är utsatt för bristrisk. Det innebär exempelvis, att om inleveranskvantiteten motsvarar ett helt års efterfrågan vid en servicenivå på 90 % kommer man statistiskt att få ett bristtillfälle vart tionde år. Motsvarar inleveranskvantiteten i stället en tiondels års efterfrågan vid samma servicenivå kommer man statistiskt sett att få ett bristtillfälle varje år, dvs. tio gånger så ofta. Det är sålunda leveranskvantiteterna i kombination med en viss cykelservice som avgör hur ofta bristsituationer uppstår, inte enbart vald cykelservicenivå.

32. Lagerstyrningsfrågan  April 2014 -  Fråga och svar

Vad användning av kanbansystem kan man tillämpa två alternativa regler med avseende på när man skall frigöra kanbankort från lastbärare och skicka det till det försörjande lagret eller produktionsavdelningen. Enligt den ena regeln skall man frigöra kortet när man börjar plocka från lastbäraren och enligt den andra när lastbäraren är tom. Vilken av dessa regler skall tillämpas om man använder den traditionella formeln för att beräkna antal kanbankort, dvs. att antalet kanbankort är lika med efterfrågan under ledtid plus ett procentuellt säkerhetspålägg för att gardera sig mot variationer i efterfrågan och dividerat med lastbärarkvantiteten.

Svar: Antalet kanbankort gånger lastbärarkvantiteten motsvarar beställningspunkten i ett beställningspunktssystem. Denna kvantitet måste därför finnas disponibel när man frigör ett kabankort från lastbäraren och skickar det som en order för påfyllnad till försörjande lager eller produktionsenhet. I annat fall kommer lagret inte att räcka tills den via kortet fyllda lastbäraren kommer tillbaka. Detta villkor är endast uppfyllt om man frigör kanbankortet när man börjar plocka.

33. Lagerstyrningsfrågan  Maj 2014 -  Fråga och svar

I ett beställningspunktssystem påverkas den servicenivå man får av hur korrekt efterfrågan per dag är prognostiserad, av hur stora efterfrågevariationerna är, av hur väl planerad ledtid i antal dagar uppskattats och av hur mycket ledtiden varierar. Vilket ger störst påverkan på erhållen servicenivå, 10 % för lågt prognostiserad efterfrågan eller 10 % för kort planerad ledtid om efterfrågevariationerna är korrekt beräknade och ledtiden inte varierar?

Svar: En beställningspunkt består av två termer, efterfrågan under ledtid och säkerhetslager. Efterfrågan under ledtid påverkas lika mycket av 10 % för lågt prognostiserad efterfrågan som 10 % för kort ledtid. Säkerhetslagret påverkas inte av en systematiskt felaktig prognos om efterfrågevariationerna är korrekt beräknade. Däremot påverkas det av en för kort planerad ledtid eftersom standardavvikelsen för efterfrågevariationer under ledtid är lika med standardavvikelsen för efterfrågevariationerna per dag gånger roten ur planerad ledtid. 10 % för kort ledtid medför följaktligen större påverkan på erhållen servicenivå än 10 % för lågt prognostiserad efterfrågan. Om även ledtiden varierar blir förhållandet det motsatta men detta samband är för komplicerat för att kunna förklaras i text här.

34. Lagerstyrningsfrågan  Juni  2014 -  Fråga och svar

Åtskilliga företag använder Wilsons formel för att beräkna ekonomisk orderkvantitet, dvs. för att beräkna den orderkvantitet som minimerar summan av lagerhållningskostnader och ordersärkostnader. För att kunna använda formeln måste följaktligen företagets ordersärkostnad beräknas eller uppskattas, dvs. dess kostnad för att genomföra en order-till-leverans-process. Orderkvantitetens storlek påverkar emellertid också leverantörens kostnader eftersom exempelvis mindre orderkvantiteter leder till fler kundorder och därmed högre årliga orderbehandlings- och leveranskostnader. Om man följaktligen vill minimera de totala order-till-leveranskostnaderna i försörjningskedjan, dvs. minimera summa kostnader för kundföretag och leverantörsföretag, borde kundföretaget inkludera leverantörens orderkostnader i sina egna ordersärkostnader. Vilka effekter skulle detta få för kapitalbindning och summa lagerhållningskostnader och ordersärkostnader för kundföretag respektive leverantörsföretag om man bortser från orderkvantitetens påverkan på säkerhetslagret?

Svar: Om man inkluderar leverantörens kundorderkostnader vid beräkning av ekonomisk orderkvantitet kommer orderkvantiteterna att bli större vilket medför att kundens kapitalbindning kommer att öka. Även summa lagerhållningskostnader och ordersärkostnader kommer att öka på kundföretaget eftersom lagerhållningskostnaderna ökar proportionellt mot orderkvantiteten medan ordersärkostnaderna minskar omvänt proportionellt mot orderkvantiteten. (Till höger om minpunkten för de totala kostnaderna lutar linjen för lagerhållningskostnader mer uppåt än vad kurvan för ordersärkostnader ”lutar” nedåt). Antalet kundorder blir färre när kundens orderkvantitet ökar. Därmed kommer leverantörens kundorderkostnader att minska.
Man kan genom enkla beräkningar visa att summan av kundens lagerhållningskostnader och ordersärkostnader plus leverantörens kundorderkostnader alltid blir mindre om man vid beräkning av orderkvantiteter tar hänsyn till leverantörens kundorderkostnader. För att få så små kostnader som möjligt i försörjningskedjan borde man följaktligen alltid ta hänsyn till leverantörens kundorderkostnader. Kostnadsminskningen blir större ju högre leverantörens kundorderkostnader är i för hållande till kundens ordersärkostnader.

35. Lagerstyrningsfrågan  Juli  2014 -  Fråga och svar

Det traditionella beställningspunktssystemet kännetecknas av att nya lagerpåfyllnadsorder initieras med oregelbundna intervall medan periodbeställningssystemet kännetecknas av att nya lagerpåfyllnadsorder initieras med fasta intervall, exempelvis en gång per vecka. Syftet med att använda fasta beställningsintervall är bland annat att kunna beställa flera artiklar samtidigt från samma leverantör. Det leder emellertid till att säkerhetslagren blir större när man använder periodbeställningssystem jämfört med beställningspunktssystem även om ledtider och efterfrågevariationer är lika stora. Varför är det så?  

Svar: Att nya lagerpåfyllnadsorder endast initieras vid vissa bestämda tidpunkter innebär att den osäkra tiden, dvs. den tid under vilken lagret inte kan fyllas på, är längre än för beställningspunktssystem. Syftet med att hålla säkerhetslager är att gardera sig mot osäkerheter i framtida efterfrågan under denna tid. I beställningspunktssystem är den osäkra tiden lika med ledtiden för återanskaffning medan den för periodbeställningssystem är lika med ledtiden plus intervallet mellan beställningar. Ju längre beställningsintervall, desto större säkerhetslager för ett periodbeställningssystem jämfört med ett motsvarande beställningspunktssystem.

36. Lagerstyrningsfrågan  Augusti  2014 -  Fråga och svar

Det är inte ovanligt att efterfrågan under enstaka dagar kan vara avsevärt högre än medelefterfrågan per dag, dvs. det förekommer så kallade extremvärden eller outliers. Exempelvis kan extremvärden uppkomma på grund av tillfälliga exceptionellt stora kundorder eller i centrallager som både försörjer en lokal marknad och ett antal regionala lager. Vilken effekt får sådana extremvärden på säkerhetslagret storlek respektive på erhållen servicenivå om de inkluderas i säkerhetslagerdimensioneringen på samma sätt som övriga mer normala efterfrågevärden.

Svar: Om man dimensionerar säkerhetslager från en önskad servicenivå utgår man från efterfrågevariationernas standardavvikelse. Denna standardavvikelse beräknas baserat på skillnaderna mellan medelefterfrågan och enstaka efterfrågevärden. Om man låter extremvärden inkluderas kommer följaktligen standardavvikelsen att bli större vilket i sin tur medför att säkerhetslagret blir större och därmed kapitalbindningen högre. Man skulle kunna förvänta sig att den servicenivå i form av fyllnadsgrad (Serv2) som man dimensionerat säkerhetslagret för skulle kunna uppnås med hjälp av det ökade säkerhetslagret. Så blir i allmänhet inte fallet, bland annat därför att antagandet om normalfördelning inte alls stämmer om extremvärden inkluderas. Den efterfrågan som representeras av extremvärden kan inte heller förväntas täckas av säkerhetslagret. Andelen totalefterfrågan som inte kan levereras direkt från lager blir därigenom så stor att erhållen servicenivå blir påtagligt lägre än den servicenivå som säkerhetslagret dimensionerats för. Att inkludera extremvärden vid dimensionering av säkerhetslager leder följaktligen till ökad kapitalbindning utan att man uppnår önskad servicenivå. Enda sättet att effektivt komma tillrätta med problemet är att inte leverera exceptionellt stora kundorder via lager samt att exkludera extremvärden från den utleveransstatistik som ligger till grund för beräkning av standardavvikelser.

37. Lagerstyrningsfrågan  September  2014 -  Fråga och svar

Många tillverkande företag använder så kallad backflushing för att rationalisera uttagsrapportering och lagerredovisning, dvs. man uppdaterar automatiskt lagersaldona på ingående material i samband med inleverans med hjälp av de reservationer som skapas från produktstrukturer när tillverkningsorder frisläpps. Den 5 september har en montering av 100 st fyrbenta stolar påbörjats och ingående komponenter plockats ut från lager. Enligt lagerredovisningssystemet är lagersaldot 650 st den 7 september 650 st. Inleverans av stolarna sker den 9 september. Hur många ben finns det i lager den 7 september respektive 10 september och hur många ben finns det enligt lagerredovisningssystemet vid samma tidpunkter? Antag att man använder ett beställningspunktssystem för att fylla på lagret av ben. Vilket saldo skall beställningspunkten jämföras med om man kör systemet den 8 september?

Svar: Eftersom 400 ben plockades från lagret den 5 september kommer det fysiska lagret att vara 250 st och det redovisade lagret 650 st den 7 september. Den 10 september när stolarna levererats in kommer både det fysiska och det redovisade lagret att vara 250 st.
Eftersom det redovisade lagersaldot inte visar korrekta värden på hur mycket som finns i lager måste beställningspunkten jämföras med disponibelt saldo i stället för redovisat, dvs. jämföras med redovisat saldo minus summa reserverat.

38. Lagerstyrningsfrågan  Oktober 2014 -  Fråga och svar

Ett tvåbingesystem är ett visuellt beställningspunktssystem som innebär att varje artikel lagras i två separata fack på samma lagerplats. Det ena representerar den kvantitet som motsvarar beställningspunkten och det andra den kvantitet som utöver beställningspunktskvantiteten är avsedd att förbrukas. När det andra facket är tomt börjar man plocka från det första och får samtidigt en signal om att lägga ut en ny order för påfyllning av det andra facket. Ett tvålådesystem är också ett visuellt beställningspunktssystem. Det innebär att två lådor cirkulerar mellan leverantör och förbrukare. När kvantiteten i en låda förbrukats skickas lådan till leverantör för att fyllas på. Material plocka därefter från den andra lådan. Är det någon principiell skillnad mellan de båda systemen? Om så är fallet vad är skillnaden?

Svar: I ett tvåbingesystem måste orderkvantiteten vara större än eller lika med beställningspunktskvantiteten. I annat fall kommer inte inlevererad kvantitet att räcka till för att fylla på det fack som representerar beställningspunkten. Att orderkvantiteten måste vara lika med beställningspunktskvantiteten i ett tvålådesystem är av samma skäl som för tvåbingesystem. Däremot kan orderkvantiteten inte vara större än beställningspunktskvantiteten eftersom de båda lådorna måste rymma samma kvantiteter. Detta är detsamma som att beställningspunktskvantiteten måste vara lika med orderkvantiteten vilket kan leda till att man vid korta ledtider tvingar fram en för hög beställningspunkt om orderkvantiteten är stor. Onödigt höga beställningspunkter leder till onödig kapitalbindning. De båda systemen är likvärdiga med avseende på att de kan tvinga fram onödigt stora orderkvantiteter för fallet att ledtiderna är långa och därmed beställningspunktskvantiteterna höga.
Man kommer då i princip alltid att lägga ut en ny lagerpåfyllnadsorder för sent. Orsaken till att detta krav inte behöver ställas när ett administrativt beställningspunktssystem används är att man i ett sådant system kan hålla reda på och ta hänsyn till uteliggande beställningar vid jämförelser med beställningspunkten.

39. Lagerstyrningsfrågan  November 2014 -  Fråga och svar

I formeln för beräkning av ekonomisk orderkvantitet antas hela orderkvantiteten levereras in vid ett tillfälle. Så är normalt också fallet vid anskaffning från extern leverantör. För artiklar som tillverkas är det emellertid ibland möjligt att leverera till kund eller till en monterande avdelning efterhand som artiklarna blir klara. Vad krävs för att det här skall vara möjligt och hur påverkas ekonomisk orderkvantitet av successiva inleveranser.  

Svar: För att inte få avbrott i leveranserna till kund/montering krävs att produktionstakten är större än utleveranstakten.
Om man bortser från säkerhetslagret blir den maximala kvantiteten i lager lika med orderkvantiteten då hela ordern levereras in vid ett tillfälle. Om man levererar in till lager efterhand som artiklar blir klara kommer det maximala lagret att bli mindre än orderkvantiteten. Det innebär att medelkapitalbindningen blir mindre och att följaktligen den ekonomiska orderkvantiteten blir större. Ju mer produktionstakten motsvarar utleveranstakten desto större blir den ekonomiska orderkvantiteten.

40. Lagerstyrningsfrågan  December 2014 -  Fråga och svar

Vid inköp kan det förekomma att leverantörer aviserar prisökningar i förväg. Det kan då innebära fördelar att beställa större kvantiteter än vanligt för att tillgodogöra sig det lägre pris som fortfarande gäller. Hur påverkar ett sådant beslut kostnader för anskaffning och lagerhållning? Under vilka omständigheter lönar det sig inte att beställa i förväg för att få ett lägre pris?

Svar: Beslut om att köpa större kvantiteter än normalt inför en känd kommande prisökning innebär att inköpskostnaderna minskar eftersom man får ett lägre pris per styck. Dessutom minskar ordersärkostnaderna eftersom en större orderkvantitet leder till färre beställningar. Större orderkvantiteter leder emellertid också till större lager och därmed högre lagerhållningssärkostnader.
Det som kan göra att det inte lönar sig att beställa en större orderkvantitet är framför allt då det lager, som finns när beställningen senast måste göras, är väsentligen större än beställningspunkten (eller andra motsvarande förhållanden om ett annat lagerstyrningssystem används) och att man tillämpar höga räntor för kapitalbindning. När gränsen för att det inte skall vara lönsamt att beställa i förväg nås beror självfallet också på hur hög prissänkningen är. Däremot är det oavsett prissänkningens storlek alltid lönsamt att beställa en större kvantitet än vanligt om beställningen kan göras vid normalt tillfälle, dvs. när lagersaldot är lika med beställningspunkten, förutsatt att en eventuell hållbarhetstid inte överskrids.

41. Lagerstyrningsfrågan  Januari 2015 -  Fråga och svar

Om man kan reducera ordersärkostnaderna till en fjärdedel kan man enligt formeln för beräkning av ekonomisk orderkvantitet halvera orderkvantiteten och därmed också halvera kapitalbindningen i omsättningslager. Hur mycket kommer då de totala kostnaderna för lagerhållning och för att genomföra order-till-leverans processen, dvs. summa lagerhållningskostnader och ordersärkostnader, att reduceras. Svara på frågan utan att härleda formler eller att göra beräkningar på ett exempel.

Svar: Vid optimal orderkvantitet enligt Wilsons formel är lagerhållningskostnaderna och ordersärkostnaderna per år lika stora. Halveras kapitalbindningen halveras lagerhållningskostnaderna. Följaktligen kommer också ordersärkostnaderna att halveras vilket i sin tur innebär att summan av lagerhållningskostnader och ordersärkostnader kommer att halveras.
Detta resonemang gäller emellertid endast om man inte tar hänsyn till lagerhållningskostnader för säkerhetslagret. Eftersom minskade orderkvantiteter leder till ökade säkerhetslager om man vill bibehålla sin servicenivå kommer de totala lagerhållningskostnaderna inte att halveras. Följaktligen kommer den totala summan av lagerhållningskostnader och ordersärkostnader att minska med mindre än hälften.

42. Lagerstyrningsfrågan  Februari 2015 -  Fråga och svar

Ett företag använder ett beställningspunktssystem för två olika artiklar, A och B. Systemet körs varje måndag och beställningspunkten beräknas som efterfrågan per dag * ledtiden i dagar + ett säkerhetslager. Ledtiden är 5 dagar för båda A och B. Säkerhetslager dimensioneras med hjälp av en fyllnadsgradsservice (Serv2)  på 97 %. För artikel A sker förbrukning i medeltal varannan dag och för artikel B i medeltal var femte dag. Båda artiklarna har emellertid samma årsförbrukning och lika stora orderkvantiteter. På företaget följer man upp sin leveransförmåga genom att månadsvis mäta erhållen fyllnadsgradsservice. Kommer artikel A och B att få samma fyllnadsgradsservice? Om inte, vilken av dem får högst servicenivå.

Svar: Artikel B kommer att få betydligt lägre servicenivå av två skäl. Det ena skälet är att det antagande om normalfördelad efterfrågan under ledtid som formeln för beräkning av säkerhetslager bygger på, stämmer bättre för artikel A eftersom dess förbrukning är mer jämn och frekvent.
Det andra och viktigare skälet är att den formel som används av företaget för att dimensionera säkerhetslager bygger på antagandet att saldot jämförs kontinuerligt med beställningspunkten och att alla uttag är ett styck. Att köra beställningspunktssystemet en gång per vecka medför så kallade överdrag, dvs. att saldot praktiskt taget alltid är mer eller mindre under beställningspunkten när nytt orderförslag initieras. För att få en servicenivå som någorlunda motsvarar den önskade måste därför ett tillägg till beställningspunkten göras med medelöverdraget. Om man kör beställningspunktssystemet en gång per vecka, dvs. kör det som ett periodinspektionssystem, kan detta medelöverdrag på ett förenklat sätt beräknas som medelefterfrågan per vecka dividerat med 2. Eftersom artikel B har en ojämnare och mer lågfrekvent efterfrågan kommer dess överdrag att bli större och följaktligen leda till en mer underdimensionerad beställningspunkt än vad som är fallet för artikel A om man inte justerar beställningspunkten. Konsekvensen av detta blir en lägre servicenivå.

43. Lagerstyrningsfrågan  Mars 2015 -  Fråga och svar

Det är tämligen vanligt att man använder lagerhållningsfaktorn för bestämning av ekonomiska orderkvantiteter som en policyvariabel i stället för som ett uttryck för vad det kostar att binda kapital och att hålla varor i lager. Den används med andra ord snarast som ett verktyg för företagsledningen att påverka kapitalbindningens storlek. Ökar man lagerhållningsfaktorn minskar orderkvantiteten och följaktligen kapitalbindningen. Minskade orderkvantiteter leder emellertid också till fler order. Anta att man med hjälp av lagerhållningsfaktorn kunnat reducera orderkvantiteten med 25 %. Kommer då kapitalbindningen i lager för en viss artikel att minska med mindre än 25 %, med 25 % eller med mer än 25 %? Kommer antalet order att öka med mer än 25 %, med 25 % eller med mindre än 25 %? Motivera svaren.

Svar: Om man minskar orderkvantiteten med 25 % minskar omsättningslagret teoretiskt med 25 %. Samtidigt leder en 25-procentig minskning av orderkvantiteten till mer än en 25-procentig ökning av antalet order. Detta beror på att antalet order är lika med efterfrågan per år dividerat med orderkvantiteten. Om orderkvantiteten sänks med 25 % kommer följaktligen antalet order att öka med 1 / 0,75, dvs. med 33 %. Halveras orderkvantiteten kommer antalet order att fördubblas. 
Ökning av antalet order leder till fler bristrisktillfällen eftersom det i princip endast är i anslutning till inleverans som brister uppstår. Följaktligen måste säkerhetslagret ökas vid ökat antal order för att man skall kunna behålla oförändrad leveransförmåga. Den kapitalbindning som denna säkerhetslagerökning medför gör att kapitalbindningsminskningen på grund av minskade orderkvantiteter kommer att reduceras ytterligare jämfört med den 25-procentiga minskningen av omsättningslagret. Omsättningslagret är dessutom endast en del av det totala lagret. Den totala kapitalbindningen i lager kommer därför att reduceras med betydligt mindre är 25 %.

44. Lagerstyrningsfrågan  April 2015 -  Fråga och svar

I beställningspunktssystem av typ min/max- eller (s,S) system är orderkvantiteten inte konstant som vid det traditionella beställningspunktssystemet. I stället varierar den från order till order. Den beräknas som en återfyllnadsnivå minus aktuellt lagersaldo vi beställningstillfället. Hur skall man bestämma återfyllnadsnivån så att den i medeltal blir lika med ekonomisk orderkvantitet.

Svar: Om lagersaldot alltid hade varit lika med beställningspunkten när beställning skall ske skulle återfyllnadsnivån varit beställningspunkten plus säkerhetslagret. Eftersom lageruttag praktiskt alltid är större än ett kommer lagersaldona alltid att vara mindre än beställningspunkten när beställningspunkten underskrids, dvs. det inträffar så kallade överdrag. Detta överdrag ligger mellan noll och det störst förekommande lageruttaget. I medeltal är det följaktligen hälften av denna skillnad. För att man vid beställningar i medeltal skall få en ekonomisk orderkvantitet måste därför återfyllnadsnivån beräknas som beställningspunktskvantiteten minus halva överdraget plus ekonomisk orderkvantitet.

45. Lagerstyrningsfrågan  Maj 2015 -  Fråga och svar

För att kunna använda olika lagerstyrningsmetoder måste man ha tillgång till prognoser på framtida efterfrågan. Glidande medelvärde och exponentiell utjämning är två vanligt använda metoder för att åstadkomma sådana månatliga prognoser. För glidande medelvärde är det de antal månaders historisk förbrukning som man vill inkludera i medelvärdesberäkningen som är den kritiska parametern för att få metoden att fungera effektivt. För exponentiell utjämning är motsvarande kritiska parameter den så kallade utjämningskonstanten. Antag att artiklarna A och B skall prognostiseras med dessa båda prognosmetoder. Artikel A har en i medeltal nästan helt jämn efterfrågan under året men har stora slumpmässiga variationer från månad till månad. Artikel B har mer måttliga variationer från månad till månad men i stället en uppåtgående efterfrågetrend under det senaste året. Vilken av artikel A och B bör ha flest antal månader och högst utjämningskonstant när man använder glidande medelvärde respektive exponentiell utjämning.

Svar: Val av parametervärde är en fråga om att göra en avvägning mellan att å ena sidan få prognosera att bli så stabila som möjligt trots slumpmässiga efterfrågevariationer och å andra sidan att de reagerar på systematiska efterfrågeförändringar, exempelvis trender. Ingår många månaders efterfrågehistorik vid användning av glidande medelvärde blir prognoserna stabila mot slumpvariationer men reagerar långsamt på systematiska förändringar. Artikel A skall därför ha flest antal månader. Vid användning av exponentiell utjämning medför en hög utjämningskonstant att de senaste historiska efterfrågevärdena ges en högre vikt än de äldre värdena. Följaktligen kommer prognoserna att reagera snabbare på systematiska efterfrågeförändringar. Samtidigt riskerar prognoserna att blir instabila mot slumpmässiga variationer. Artikel B skall följaktligen ha högst utjämningskonstant.

46. Lagerstyrningsfrågan  Juni 2015 -  Fråga och svar

Den vanligast förekommande metoden i svensk industri för att dimensionera säkerhetslager är att beräkna det som ett fastställt antal dagar gånger medelefterfrågan per dag. I stället för att låta alla artiklar få samma antal dagar kan det finnas skäl i att differentiera antalet för olika artiklar. Vad finns det för skäl att ge artiklar med få kundorder per år ett större antal dagar än artiklar med många kundorder per år och vad finns det för skäl att göra det motsatta, dvs. att ge artiklar med många kundorder per år ett större antal dagar än artiklar med få kundorder per år.

Svar: Efterfrågevariationerna i förhållande till medelefterfrågan är i allmänhet större för artiklar med få kundorder än med många. Detta är det samma som att efterfrågevariationernas standardavvikelse i förhållande till medelefterfrågan är större för artiklar med låg efterfrågefrekvens än för artiklar med hög efterfrågefrekvens. Följaktligen bör säkerhetslagret vara förhållandevis högre för lågfrekvensartiklar om man vill uppnå samma servicenivå för alla artiklar. Det kan man åstadkomma genom att låta lågfrekvensartiklar får ett större antal dagar än högfrekvensartiklar
Om man i stället vill ha en totalt sett så hög orderradsservice som möjligt för en hel grupp av artiklar är det väsentligt att artiklar med många kundorder per år får en hög orderradsservice. Att så är fallet beror på att artiklar med många kundorder per år påverkar den totala orderradsservicen mycket mer än artiklar med få kundorder per år. Att låta högfrekvensartiklar få hög orderradsservice kan åstadkommas genom ökade säkerhetslager, dvs. genom att välja ett större antal dagars medelefterfrågan för dessa artiklar. Man får då ett mer optimalt förhållande mellan totalt erhållen orderradsservice och summa kapitalbindning i säkerhetslager.

47. Lagerstyrningsfrågan  Juli 2015 -  Fråga och svar

Det finns två huvudtyper av beställningspunktssystem, (s,Q)-system med fast orderkvantitet och (s,S)-system där orderkvantiteten beräknas vid varje beställningstillfälle som skillnaden mellan en återfyllnadsnivå och aktuellt lager. Antag att båda typerna av system tillämpas på samma artikel, samt att Wilsons formel används för att dimensionera orderkvantiteter och att säkerhetslagret dimensioneras med samma fyllnadsgradsservice för båda artiklarna. Kommer då antalet order att bli lika många i de båda fallen och kommer man att erhålla samma servicenivå i de båda fallen. Om inte, vad blir det för skillnader och varför blir det skillnader.

Svar: Antalet order kommer att bli färre när man använder (s,S)-system. Detta beror på att orderkvantiteten vid varje beställningstillfälle beräknas som ekonomisk orderkvantitet plus skillnaden mellan beställningspunkten och aktuellt saldo. Eftersom aktuellt saldo praktiskt taget alltid är mindre än beställningspunkten kommer orderkvantiteterna att bli större än ekonomisk orderkvantitet, vilket i sin tur medför att antalet order per år blir färre.
Erhållen servicenivå kommer att bli högre när man använder (s,S)-system. Under förutsättning att säkerhetslagret i båda fallen dimensioneras med utgångspunkt från samma ekonomiska orderkvantitet kommer säkerhetslagret att bli lika stort för båda systemen. Erhållen servicenivå beror emellertid inte bara på säkerhetslagret storlek utan även på antal inleveranstillfällen (lagercykler) per år. Eftersom (s,S)-system leder till större orderkvantiteter kommer antalet inleveranstillfällen med detta system att bli färre vilket i sin tur leder till högre erhållen servicenivå.

48. Lagerstyrningsfrågan  Augusti 2015 -  Fråga och svar

Det kan ibland vara lämpligt att sambeställa artiklar som anskaffas från samma leverantör, exempelvis för att få transportfördelar eller minska de sammanlagda ordersärkostnaderna. Ett sätt att åstadkomma detta är att använda periodbeställningssystem dvs. att beställa nya inleveranser med fasta intervall, exempelvis beställa alla eller en grupp av artiklar från en viss leverantör en gång varannan vecka och få en gemensam leveranstidpunkt om alla artiklar har samma ledtid. Hur kan sambeställning åstadkommas om man i stället använder beställningspunktssystem respektive täcktidsplanering.
 
Svar: Vid täcktidsplanering beräknas täcktiden, dvs. hur länge lagret förväntas täcka prognostiserade behov. Om man vid varje planeringstillfälle beräknar skillnaderna mellan täcktider och den gemensamma leveranstiden för samtliga artiklar från en viss leverantör och därefter sorterar artiklarna efter ökande skillnader får man ett underlag för att fatta beslut om vilka artiklar som kan vara lämpliga att beställa tillsammans. Om artikeln med minst skillnad inte är negativ skall ingen beställning göras eftersom lagren för samtliga artiklar då kan förväntas räcka längre än återanskaffningstiden. Har emellertid någon artikel en negativ skillnad måste åtminstone den artikeln beställas. Val av vilka ytterligare artiklar som bör beställas samtidigt kan då göras genom att först besluta hur många dagar för tidigt man kan acceptera en inleverans med tanke på den extra kapitalbindning det innebär. Därefter beställs alla artiklar vars beräknade täcktidsskillnader är mindre än det beslutade antalet dagar.
Används beställningspunktssystem kan sambeställning åstadkommas genom att beräkna sambeställningspunkter för samtliga artiklar som efterfrågan per dag gånger summan av leveranstiden och acceptabel framförhållningstid plus ett säkerhetslager. Framförhållningstiden är det samma som det antal dagar för tidigt man kan acceptera en inleverans. Vid varje planeringstillfälle jämförs lagersaldot med de normala beställningspunkterna för samtliga artiklar. Artiklar för vilka saldot är lägre eller lika med beställningspunkten skall beställas. Om det finns någon artikel som vid en sådan jämförelse måste beställas jämförs lagersaldona dessutom med sambeställningspunkterna för artiklar från samma leverantör. De artiklar som har lagersaldon lägre än sin sambeställningspunkt skall då ingå i beställningen.

49. Lagerstyrningsfrågan  September 2015 -  Fråga och svar

En leverantörs leveransprecision mäts ofta som andel orderrader som levererats enligt överenskommelse. Antag att överenskommen leveranstidpunkt motsvarar den tidpunkt som kunden önskat och att två olika leverantörer enligt detta sätt att mäta har haft lika hög leveransprecision under föregående år. Är då de båda leverantörernas prestationer likvärdiga. Om inte, vad är det som i så fall skulle kunna göra att de inte är det?

Svar: När man mäter leveransprecision som andel orderrader som levererats vid överenskommen tidpunkt tas ingen hänsyn till hur många dagars försening som inträffat för de orderrader som inte levererats i tid. Leverantörer med många dagars försening förorsakar större problem för kunden än leverantörer med få dagars försening. Deras leveransprestation kan därför inte betraktas som likvärdig. Om man vill ha en mer rättvisande mätning måste antalet förseningsdagar ingå. Detta kan exempelvis ske genom att också mäta medelantalet förseningsdagar på leveransförsenade order.

50. Lagerstyrningsfrågan  Oktober 2015 -  Fråga och svar

Beställningspunktssystem med fast orderkvantitet är ett av de mest använda lagerstyrningssystemen i företag. En hel del av dessa företag kör systemet och planerar in nya lagerpåfyllnadsorder en gång per vecka samt beräknar sina orderkvantiteter med hjälp av Wilsons formel, dvs. som ekonomiska orderkvantiteter. Det kan då inträffa att ett beställningspunktssystem, strikt tillämpat på det här sättet, inte fungerar alls för artiklar med stor efterfrågan men acceptabelt bra för artiklar med liten efterfrågan. Vad kan detta bero på?

Svar: Om man kör ett beställningspunktssystem en gång per vecka måste den orderkvantitet som används vara så stor att den motsvarar mer än en veckas behov annars kommer lagret inte att fyllas på så att det täcker kommande efterfrågan. Använder man ekonomisk orderkvantitet blir det antal dagar som en orderkvantitet täcker efterfrågan färre för artiklar med stor efterfrågan än för artiklar med liten efterfrågan. Det kan då följaktligen inträffa att beräknad orderkvantitet för artiklar med hög efterfrågan täcker mindre än en veckas efterfrågan medan orderkvantiteter för artiklar med liten efterfrågan täcker mer eller mycket mer än en veckas efterfrågan. För artiklar med hög efterfrågan kan detta problem inte lösas med hjälp av större säkerhetslager. Det man måste göra är att i stället använda ett beställningspunktssystem av typ min/max-system, även kallat (s,S)-system, där orderkvantitetens storlek påverkas av lagersaldots storlek vid beställningstillfället. Orderkvantiteten beräknas då oftast som skillnaden mellan en så kallad återfyllnadsnivå och aktuellt saldo vid beställningstillfället. Denna återfyllnadsnivå kan beräknas som ekonomisk orderkvantitet plus beställningspunkten.

51. Lagerstyrningsfrågan  November 2015 -  Fråga och svar

Även om det är möjligt att dimensionera säkerhetslager från en önskad servicenivå är det en minoritet företag som använder sig av denna möjlighet. I stället används ofta olika typer av enkla tumregler. En sådan tumregel som tillämpas i en del företag är att beräkna säkerhetslagret som en viss procent av orderkvantiteten. Kan denna tumregel betraktas som ett rimligt bra och effektivt tillvägagångssätt, bortsett från att procentsatsen måste uppskattas och inte härledas från en önskad servicenivå?

Svar: Man kan nog våga påstå att det enda positiva med regeln är att den är lätt att förstå och tillämpa. I övrigt är den helt missvisande. Stora orderkvantiteter leder till färre bristrisktillfällen än små orderkvantiteter. Därmed behövs det mindre säkerhetslager ju större orderkvantiteter man använder. Detta är tvärtemot vad tumregeln medför. Den leder i stället till att man får större säkerhetslager när man behöver mindre och till mindre säkerhetslager när man behöver större.

52. Lagerstyrningsfrågan  December 2015 -  Fråga och svar

Lagerstyrningsmetoden täcktidsplanering innebär att man beräknar täcktider i dagar för varje artikel genom att dividera lagersaldot med förväntad förbrukning per dag och lägger ut en ny order om denna täcktid är mindre än ledtiden för återanskaffning. Skillnaden mellan täcktid och ledtid utgör också ett mått på hur bråttom det är att få levererat, dvs. en form av prioritetstal. Sådana prioritetstal kan användas för att välja lämplig turordning mellan tillverkning av olika artiklar i en och samma produktionsgrupp. Enligt denna regel skall följaktligen en artikel A med ett prioritetstal på - 6 tillverkas före en artikel B med prioritetstal - 2. Är detta alltid det bästa sättet att välja turordning? Om inte, under vilka omständigheter är det mindre lämpligt.

Svar: Vid turordning baserat på prioritetstal beräknade som skillnader mellan täcktider och ledtider tas ingen hänsyn till hur långa operationstiderna är för respektive artikel. Antag som exempel, att de två artiklarna tillverkas i en och samma produktionsgrupp och att tillverkningstiderna är 8 respektive 4 dagar och att båda har en täcktid på 2 dagar, dvs. behöver levereras om 3 dagar för att undvika brist. Eftersom A har lägst prioritetstal skall den enligt regeln tillverkas först. Den kommer då att bli klar dag 8 vilket medför att det kommer att vara brist på A under 6 dagar. Tillverkas A först kan inte B påbörjas förrän dag 9 och blir därmed färdig dag 12. Antalet dagar med brist för B blir följaktligen 10 och det sammanlagda antalet bristdagar 16 dagar.
Om man i stället låter artikel B tillverkas först kommer den att blir klar dag 4 vilket medför två bristdagar. Tillverkas B först kan inte A starta förrän dag 5 och skulle därmed bli klar dag 12 vilket medför att det kommer att vara brist på A under 10 dagar. Det totala antalet bristdagar blir därmed i detta fall 12 dagar, dvs. 4 dagar färre än om man följer regeln om att artiklar med lägst prioritetstal skall prioriteras. Detta lilla exempel illustrerar att den beskrivna prioritetsregeln endast gäller om man också tar hänsyn till tillverkningstider. Regeln gäller med andra ord fullt ut endast om alla artiklar har samma tillverkningstider.

53. Lagerstyrningsfrågan  Januari 2016 -  Fråga och svar

Enligt genomförda enkätundersökningar i svensk industri förekommer två helt dominerande mått för att mäta erhållen servicenivå från lager; andel orderrader som kunnat levereras direkt från lager, dvs. som orderradsservice, och andel efterfrågad kvantitet eller volym som kunnat levereras direkt från lager, dvs. som fyllnadsgradsservice. Båda måtten kan användas för att mäta leveransförmåga för enskilda artiklar. Är de båda måtten även lämpliga att använda om det handlar om att mäta leveransförmåga från lager för grupper av artiklar eller från ett helt produktsortiment? Vilket av dem är att föredra?

Svar: För att kunna mäta erhållen servicenivå för grupper av artiklar måste leveransmåtten för olika artiklar vara adderbara. Det är de inte om man använder fyllnadsgradsservice. Exempelvis skulle det innebära att man i ett reservdelslager adderar 780 skruvar och 13 vevaxlar vid beräkning av servicenivån för de båda artiklarna. Fyllnadsgradsservice är ett artikelbaserat prestationsmått som ger helt missvisande värde om man använder det för grupper av artiklar. Det är därför inte användbart. Det kan däremot användas individuellt per artikel och har då fördelen att det är identiskt med Serv2, dvs. det servicenivåmått som man kan använda för att dimensionera säkerhetslager. Eftersom antal orderrader är adderbara oavsett vilka artiklar det gäller är det följaktligen ett mått som är lämpligt att använda för att mäta erhållen leveransförmåga för grupper av artiklar.

54. Lagerstyrningsfrågan  Februari 2016 -  Fråga och svar

Lageromsättningshastighet är ett mycket vanligt använt mått på kapitalbindning i företag. Det definieras vanligtvis som omsättning värderad som kostnad sålda varor dividerat med lagervärdet. Hur kommer lageromsättningshastigheten i omsättningslagret för en viss artikel i ett handelsföretag att påverkas om försäljningsvolymen ökar med exempelvis 10 procent. Kommer omsättningshastigheten att öka lika mycket om anskaffningspriset i stället ökar med 10 procent och försäljningsvolymen förblir  oförändrad. På företaget används Wilson formeln för att beräkna ekonomiska orderkvantiteter.

Svar: Oavsett om priset eller försäljningsvolymen ökar med 10 procent kommer omsättningen i form av kostnad sålda varor att öka med 10 % förutsatt att prisökningen inte påverkar försäljningsvolymen. Eftersom kapitalbindningen i omsättningslager ungefärligen är lika med halva orderkvantiteten kommer den enligt Wilsons formel att öka om försäljningsvolymen ökar men inte lika mycket som omsättningen eftersom orderkvantiteten inte är proportionell mot försäljningsvolymen utan mot roten ur försäljningsvolymen. Följaktligen kommer omsättningshastigheten att öka vid en ökad försäljningsvolym.
Om i stället priset för artikeln ökar kommer kapitalbindningen i omsättningslager att bli lägre eftersom orderkvantiteten minskar med ökande priser. Följaktligen kommer omsättningshastigheten att öka mer då priset ökar med 10 procent än då försäljningsvolymen ökar med 10 procent. Hur mycket ökningarna blir i de båda fallen framgår av nedanstående beräkningar.
Omsättningshastigheten i omsättningslager kan beräknas med hjälp av följande formel.
Oms hastighet=(V·P)/(EOK/2)=(V·P∙2∙√(r∙P))/√(2∙V∙S)=konst∙P∙√P∙√V
där  P = pris per styck, V lika med försäljningsvolym och under förutsättning att ordersärkostnaden och lagerhållningsfaktorn inte oförändras.
Sätts ökningen av försäljningsvolymen till 10 % och priset är oförändrat blir den nya omsättningshastigheten i förhållande till den aktuella lika med
(P∙√P∙√(1,1∙V))/(P∙√(P ∙) √V)=√1,1=1,05
dvs. omsättningshastigheten ökar med 5 procent.
Om i stället priset ökar med 10 procent vid oförändrad försäljningsvolym blir den nya omsättningshastigheten i förhållande till den aktuella lika med
(1,1∙P∙√(1,1∙P)∙√V)/(P∙√(P ∙) √V)=1,1∙√1,1=1,15
dvs. omsättningshastigheten ökar med 15 procent.
Ökar både pris och försäljningsvolym med 10 % kommer lageromsättningshastigheten att öka med 21 procent.

55. Lagerstyrningsfrågan  Mars 2016 -  Fråga och svar

Wilsonformeln för beräkning av ekonomiska orderkvantiteter är den vanligast använda metoden för att beräkna lämpliga orderkvantiteter. Den teoretiska modell som formeln bygger på utgår emellertid från ett antal antaganden som sällan är uppfyllda i verkligheten. Bland dessa antaganden finns till exempel att orderkvantiteten inte påverkar kapitalbindningen i PIA vid tillverkning, att priset inte påverkas av orderkvantiteten vid inköp och att brist inte förekommer och därmed inget säkerhetslager behövs. Hur påverkas orderkvantitetens storlek av dessa tre antaganden. Är den verkligt optimala orderkvantiteten större eller mindre än den beräknade?

Svar: För egentillverkade artiklar uppstår kapitalbindning i PIA (produkter-i-arbete) i samband med tillverkning. Ju större orderkvantiteten är desto större blir kapitalbindningen, både på grund av att ordervärdet är högre och på grund av att genomloppstiderna i allmänhet blir längre vid större orderkvantiteter. Kostnaderna för denna kapitalbindning tas det ingen hänsyn till vid beräkning av ekonomisk orderkvantitet. Följaktligen är den verkligt optimala orderkvantiteten mindre än den teoretiskt optimala. Det finns en variant av Wilsonformeln som kan ta hänsyn till kapitalbindning i PIA.
Om man får rabatter eller lägre priser genom att beställa större kvantiteter, dvs. att pris per styck påverkas av orderkvantiteten, kommer Wilsonformeln att ge för låga orderkvantiteter eftersom kostnaderna för kapitalbindningen blir lägre vid ett lägre pris. Den verkligt optimala orderkvantiteten kan sålunda i detta fall vara högre. Det är emellertid inte givet utan beror på hur stora prissänkningarna är. Det finns en variant av Wilsonformeln som kan ta hänsyn till kvantitetsbaserade priser och rabatter.
Efterfrågan är alltid mer eller mindre svårförutsägbar och det är därför oundvikligt att bristsituationer uppstår. För att säkerställa att dessa blir acceptabelt få och att en önskad leveransförmåga kan upprätthållas måste man ha någon form av säkerhetslager. Storleken på säkerhetslagret påverkas emellertid av antalet bristtillfällen på år. Antalet bristtillfällen är i sin tur beroende av orderkvantitetens storlek eftersom större orderkvantiteter medför färre bristrisktillfällen än små. Om man tar hänsyn till sambandet mellan orderkvantitet och säkerhetslager är den verkligt optimala orderkvantiteten större än den som man får med hjälp av Wilsons formel. Det finns metoder för beräkna orderkvantiteter med hänsyn tagen till dess påverkan på säkerhetslagret men dessa är mycket komplicerade och kräver iterativa lösningsmetoder. De används inte i praktiken.

56. Lagerstyrningsfrågan  April 2016 -  Fråga och svar

Man brukar tala om två typer av prognosfel, systematiska prognosfel som innebär att prognosen alltid ligger mer eller mindre över eller under medelefterfrågan, och absoluta prognosfel, MAD, som avser medelskillnader mellan prognos och verklig efterfrågan under en period, oavsett om prognosen är större än verklig efterfrågan eller tvärtom. Antag att den verkliga efterfrågan för en artikel varierar runt ett medelvärde som är konstant över tid, dvs. det förekommer ingen trend, att säkerhetslagret dimensioneras för en viss servicenivå med utgångspunkt från beräknade MAD-värden och att artikeln styrs med hjälp av ett beställningspunktssystem. Hur kommer då det dimensionerade säkerhetslagrets storlek och erhållen servicenivå att påverkas om prognosen är systematiskt för hög respektive för låg?

Svar: Eftersom efterfrågan varierar runt ett konstant medelvärde, dvs. att den ackumulerade skillnaden mellan på varandra följande efterfrågevärden och detta medelvärde är noll, kommer MAD inte att påverkas av om prognosen är systematiskt för hög eller för låg. Följaktligen kommer inte heller säkerhetslagrets storlek att påverkas.
Om prognosen är större än den verkliga medelefterfrågan kommer beställningspunkten att bli för hög och följaktligen servicenivån blir högre än den man dimensionerat för. Annorlunda uttryckt kan man i det fallet reducera säkerhetslagret och ändå få den önskade servicenivån. Det motsatta förhållandet gäller vid underprognostisering, dvs. att prognostiserad efterfrågan är systematiskt lägre än den verkliga medelefterfrågan.

57. Lagerstyrningsfrågan  Maj 2016 -  Fråga och svar

Det förekommer i en del företag att man vid uppskattning av lämpliga valda orderkvantiteter väljer att låta storleken påverkas av hur långa återanskaffningstiderna är för att fylla på lagret. Det innebär följaktligen att man väljer större orderkvantiteter om anskaffningstiderna är långa jämfört med om de är korta. Exempelvis görs det i många fall så vid anskaffning från fjärran östern med oftast mycket långa anskaffningstider. Är det korrekt att resonera på det här sättet och vad skulle anledningen kunna vara till att man agerar på det här sättet? Bortse från eventuella skillnader i ordersärkostnader/hemtagningskostnader vid beställning av stora kvantiteter jämfört med små.

Svar: Resonemanget är inte korrekt. Det ända skälet för att resonera så är att man av någon anledning inte vill ha mer än en uteliggande order samtidigt. För att undvika detta måste lagercykeltiden, dvs. tiden mellan två inleveranser, vara större än anskaffningstiden. Detta är detsamma som att orderkvantiteten måste vara större än förbrukningen under anskaffningstiden.

58. Lagerstyrningsfrågan  Juni 2016 -  Fråga och svar

Vid dimensionering av säkerhetslager används cykelservice (Serv1) i många företag som definition på servicenivå. Det står för sannolikheten att brist inte uppstår under en lagercykel, dvs. under tiden från en inleverans till nästa. Denna servicenivådefinition tar inte hänsyn till hur stora orderkvantiteter man använder och därmed inte heller till antalet bristrisktillfällen per år. Det innebär exempelvis att en artikel som levereras in en gång per vecka får lika stort säkerhetslager som en artikel som levereras in vartannat år även om båda artiklarna har samma efterfrågan, efterfrågevariationer, ledtid och önskad servicenivå. Är detta rimligt? Om ej, vad kan man göra för att komma tillrätta med problemet?

Svar: Det är inte rimligt att göra så eftersom verklig erhållen servicenivå, exempelvis i form av orderradsservice, beror på antalet bristrisktillfällen. Det innebär att artikeln som levereras in en gång per vecka får betydligt lägre orderradsservice än artikeln som levereras in en gång per år.
Ett sätt att lösa problemet är att i stället specificera cykelservicenivån per år, dvs. som sannolikheten att brist inte uppstår under ett år. Då gäller följande samband.
där       Q = cykelservice per å
  P = cykelservice per lagercykel
             n = antalet inleveranser per år beräknat som efterfrågan per år dividerat med
    använd orderkvantitet.
Följaktligen kan man beräkna den cykelservice som skall användas vid säkerhetslagerberäkningen för en enskild artikel som n:te roten ur årscykelservicen.

59. Lagerstyrningsfrågan  Juli 2016 -  Fråga och svar

I de flesta affärssystem kan man med hjälp av historiska lagertransaktioner beräkna hur stort lagersaldot för en artikel varit från dag till dag under ett år bakåt i tiden. Genom att göra så kunde man i ett företag konstatera att lagersaldot för en artikel som lägst varit 18 stycken och som högst 128 stycken under föregående år. Det har med andra ord alltid varit klar större än noll och därmed har det inte förekommit några brister. För lagerstyrningen av artikeln används ett traditionellt beställningssystem där säkerhetslagrets storlek beräknas från en önskad fyllnadsgradsservice på 97 procent. Är det på grund av för högt satt servicenivå som lagret alltid är större än noll eller beror det på något annat? Vad i så fall?

Svar: Det beror inte på att man satt en för hög servicenivå. Även om man sätter så höga servicenivå som 97 procent kommer man statistiskt sett att vid enstaka tillfällen att får brister.
Det finns i stället tre andra anledningar till att lagersaldot alltid är större än noll. Om prognostiserade efterfrågan är större än verklig efterfrågan och/eller planerad ledtid för återanskaffning är längre än verklig ledtid kommer den del av beställningspunkten som avser efterfrågan under ledtid att hela tiden bli för stor och följaktligen beställningspunkten för hög. Detta leder till att nya beställningar systematiskt görs för tidigt.
En annan orsak kan vara att man i beställningspunktssystemet jämför lagersaldot med disponibelt saldo i stället för med redovisat saldo, dvs. med redovisat saldo minus inneliggande reservationer. Detta innebär att de reserverade kvantiteterna i princip räknas dubbelt eftersom de också är en del av den prognostiserade efterfrågan. Jämförelse med disponibelt saldo kan uttryckas som att saldo - reservationer jämförs med beställningspunkten. Beräkningsuttrycket kan då skrivas om som att saldo jämförs med beställningspunkten + reservationer, dvs. det redovisade saldot jämförs med en kvantitet som är högre än beställningspunkten och följaktligen leder till för tidiga beställningar.

60. Lagerstyrningsfrågan  Augusti 2016 -  Fråga och svar

Lagerhållningsfaktorn är en viktig beslutsvariabel vid lagerstyrning. Den uttrycks oftast i procent och representerar de särkostnader som är förknippade med att ha mer eller mindre varor i lager. Dessa lagerhållningssärkostnader utgörs i huvudsak av särkostnader för den fysiska lagerhållningen, riskkostnader och kostnader för kapitalbindning. Kapitalbindningskostnaderna kan ses som alternativkostnader för att inte kunna använda kapitalet på ett annat och bättre sätt. De kan därför också ses som ett förräntningskrav på kapital. Vad innebär det för antalet lagerpåfyllnadsorder per år och därmed transaktionskostnaderna och vad innebär det för företagets leveransförmåga om man ställer höga krav på förräntning av det kapital som finns bundet i lager och man vill optimera de kostnader som är förknippade med lagerhållning?

Svar: Om lagerhållningsärkostnaderna ökas kommer enligt teorin för ekonomisk orderkvantitet orderkvantiteterna att bli mindre. Detta leder i sin tur till att antalet lagerpåfyllnadsorder blir fler och följaktligen de totala transaktionskostnaderna högre.
Ökade lagerhållningssärkostnader leder också av två skäl till att företagets leveransförmåga försämras, exempelvis mätt som andel orderrader som inte kan levereras enligt önskemål. Det ena skälet är att ökade lagerhållningssärkostnader leder till färre order och därmed fler bristrisktillfällen per år. Det andra skälet är att säkerhetslagret enligt teorin för kostnadsoptimala säkerhetslager blir mindre vid ökade lagerhållningssärkostnader. Ett mindre säkerhetslager leder i sin tur till lägre servicenivå och därmed till en försämrad leveransförmåga.

61. Lagerstyrningsfrågan  September 2016 -  Fråga och svar

Det är ganska vanligt att man vill sambeställa artiklar som anskaffas från samma leverantör för att få transportkostnadsfördelar och för att minska de sammanlagda ordersärkostnaderna. Inte minst är det fallet vid beställningar från fjärran östern. Att använda periodbeställningssystem är ett sätt att åstadkomma detta. Det innebär att man gör beställningar och får inleveranser med fasta intervall, exempelvis beställer alla artiklar i en grupp som levereras av samma leverantör en gång varannan vecka. En nackdel med detta tillvägagångssätt är att alla artiklar beställs lika många gånger om året trots att de kan ha olika stor efterfrågan och olika priser och därför borde haft olika långa täcktider. Hur kan man göra för att eliminera denna nackdel?

Svar: För att undvika att man med ett sådant upplägg får oekonomiskt stora orderkvantiteter kan man volymvärdeklassificera de artiklar som ingår i sambeställningsgruppen och att beställa artiklar tillhörande olika volymvärdeklasser med olika långa tidsintervall. En vanligt använt tillvägagångssätt är att använda en standardiserad serie av beställningsfrekvenser: 1,  2,  4,  8,  16 etc. Det skulle exempelvis kunna innebära att man beställer A-artiklar varannan vecka, B-artiklar var fjärde vecka och C-artiklar var åttonde vecka.
Tillvägagångssättet bygger på att det finns ett entydigt samband mellan volymvärde och beställningsfrekvens när man optimerar summa ordersärkostnader och lagerhållningssärkostnader vid beräkning av ekonomiska orderkvantiteter.

62. Lagerstyrningsfrågan  Oktober 2016 -  Fråga och svar

Att planera in och frisläppa nya order för att fylla på lager mer eller mindre frekvent påverkar både kapitalbindning och leveransförmåga och därmed lagerstyrningens effektivitet. Ett företag använder ett beställningspunktssystem av typ min/max (s,S-system) vilket innebär att orderkvantiteten sätts lika med ekonomisk orderkvantitet plus skillnaden mellan beställningspunkt och aktuellt saldo vid beställningstillfället. Beställningspunkten beräknas på traditionellt sätt som summan av förväntad efterfrågan under ledtid och ett säkerhetslager. En jämförelse mellan att köra systemet en gång per vecka i stället för en gång per dag har då visat att inte bara säkerhetslagret utan även omsättningslagret blir större. Vad kan det finnas för förklaring till att det blir  så?

Svar: Vare sig man kör systemet dagligen eller en gång per vecka kommer lagersaldot alltid att vara lika med eller mindre än beställningspunktskvantiteten vid beställningstillfället. Så kallade överdrag inträffar. Använder man ett min/max-system innebär detta att den kvantitet med vilken beställningspunkten underskrids läggs till ekonomisk orderkvantitet när man beställer. Eftersom överdragen blir större om man kör beställningspunktssystemet en gång per vecka jämfört med om man kör det en gång per dag kommer orderkvantiteterna att bli större och därmed omsättningslagret större.

63. Lagerstyrningsfrågan  November 2016 -  Fråga och svar

Det är inte helt ovanligt att den orderkvantitet man använder för att fylla på lager är mindre än använd beställningspunktskvantitet. Det inträffar för artiklar med höga priser och låga ordersärkostnader samt när ledtider är långa, efterfrågevariationerna stora och man eftersträvar höga servicenivåer. Konsekvensen blir att det alltid kommer att finnas mer än en uteliggande beställning och att lagersaldot i princip aldrig kommer att nå upp till eller överskrida beställningspunkten. Man kommer då aldrig att i traditionell mening få en signal på att man måste lägga ut en ny beställning. I kvalificerade affärssystem löses detta problem genom att man kan hålla reda på kvantiteter i uteliggande beställningar och addera dessa kvantiteter till lagersaldot. Hur kan problemet lösas i beställningspunktssystem som inte kan hantera uteliggande beställningar. Så är exempelvis fallet i så kallade tvåbingesystem.

Svar: Om beställningspunkten inte är större än dubbla orderkvantiteten, dvs. det finns aldrig mer än en redan uteliggande beställning när det är dags att lägga en ny, kan problemet lösas genom att i stället använda en modifierad beställningspunkt. Denna modifierade beställningspunkt beräknas som den normalt beräknade beställningspunkten minus orderkvantiteten och jämförs med lagersaldot på vanligt sätt
Tillvägagångssättet kan endast tillämpas praktiskt om man använder fasta orderkvantiteter. Annars skulle den modifierade beställningspunkten behöva beräknas om vid varje ny beställning.

64. Lagerstyrningsfrågan  December 2016 -  Fråga och svar

Vid användning av fyllnadsgradsservice (Serv2) för att dimensionera säkerhetslager är det viktigt att differentiera servicenivåerna för olika artiklar för att kunna få ett effektivt förhållande mellan leveransförmåga och kapitalbindning. Ett sätt att åstadkomma detta är att klassificera artiklarna efter kundorderfrekvens, dvs. efter antal kundorder per år, och artikelpris i en två-dimensionell matris. Använder man tre klasser för respektive klassificeringskriterium får man nio rutor som vardera då skall få olika hög fyllnadsgradsservice. Antag att man satt frekvensklasserna vertikalt med högst frekvensklass högst upp och lägst frekvensklass längst ner och prisklasserna horisontellt med högst prisklass längst till vänster och lägst prisklass längst till vänster. I vilken ruta bör man då ha den högsta fyllnadsgraden och i vilken ruta bör man ha den lägsta?  

Svar: Högst fyllnadsgradsservice bör man ha i det högra övre hörnet eftersom artiklar tillhörande denna ruta har flest kundorder och lägst priser. Dessa artiklar bidrar mest till den totala leveransförmågan men inte särskilt mycket till den totala kapitalbindningen i säkerhetslager eftersom priserna är låga. I det vänstra nedre hörnet bör man ha lägst fyllnadsgradsservice eftersom artiklarna i denna ruta har höga priser och på grund av få kundorder per år bidrar lite till den totala leveransförmågan.

65. Lagerstyrningsfrågan  Januari 2017 -  Fråga och svar

Något förenklat kan ledtiden för en anskaffningsprocess delas upp i tre olika delar. En del som består av tiden från det att ett anskaffningsbehov uppstår tills en inköpsorder skickas till leverantör, en del som utgörs av leveranstiden från leverantör fram till att beställt materialet anlänt till godsmottagningen och en del som består av tiden från det att material anlänt tills det är tillgängligt att läggas i lager eller användas i verksamheten. Denna ledtid måste vara känd med rimlig noggrannhet och uppdaterad i det lagerstyrningssystem man använder, vare sig det är ett beställningspunktssystem, periodbeställningssystem, täcktidsplanering eller materialbehovsplanering. Skall dessa ledtider vara lika långa oavsett vilken typ av lagerstyrningssystem man använder? Om inte, varför kan eller bör de vara olika beroende på vilket system man använder och i vilken/vilka typer av system kan de vara kortare.

Svar: Ett beställningspunktssystem kännetecknas av att tidpunkten för anskaffning bestäms av när lagret underskrider beställningspunkten. Beställningspunkten representerar därför den kvantitet som beräknas räcka tills en ny inleverans är tillgänglig att disponera plus ett säkerhetslager. Följaktligen måste den ledtid som används för att beräkna beställningspunkter omfatta alla aktiviteter i anskaffningsprocessen från det att orderförslag erhållits, dvs. inkludera alla de tre delar som ledtiden kan delas upp i. Samma sak gäller för täcktidsplanering eftersom tidpunkten för anskaffning i det fallet bestäms av när täcktiden, motsvarande den tid lagret beräknas räcka, blir mindre än ledtid plus en säkerhetstid.
För materialbehovsplanering gäller det motsatta förhållandet, dvs. orderförslag baseras inte på beräknad anskaffningstidpunkt utan på beräknad behovstidpunkt och med hänsyn tagen till förekommande säkerhetslager eller säkerhetstider. Denna behovstidpunkt motsvarar önskad inleveranstidpunkt och anskaffningstidpunkten beräknas därefter som behovstidpunkt minus ledtid. I motsats till beställningspunktssystem och täcktidsplanering möjliggör materialbehovsplanering att man kan få nya orderförslag i förväg, dvs. innan det är helt nödvändigt att sätta igång en ny anskaffningsprocess. Det kan åstadkommas genom att använda en parameterstyrd framförhållningstid som avgör hur mycket tidigare än den beräknade tidpunkten för att lägga en inköpsorder till leverantör som man vill ha nya orderförslag. Den ledtid som då används i systemet behöver följaktligen inte inkludera den första ledtidsdelen, dvs. tiden från att anskaffningsbehov identifierats tills att en inköpsorder skickats till leverantör. Samma sak gäller för periodbeställningssystem eftersom de cykliskt återkommande inleveranstidpunkterna och därmed tidpunkterna för att lägga inköpsorder till leverantör är fastställda och kända långt i förväg
Slutsatsen av det förda resonemanget är följaktligen att man från systemsynpunkt kan använda sig av kortare ledtider om man använder materialbehovsplanering eller periodbeställningssystem. Givetvis innebär inte detta att ledtiden för den totala anskaffningsprocessen blir kortare, endast att ledtidsparametern i lagerstyrningssystemet kan vara kortare. Man kan också tillägga att man i många fall snarast bör använda en kortare systemledtid kombinerat med en framförhållningstid för orderförslag. Genom att använda framförhållningstider som är längre än ledtidsdel 1 får den som är ansvarig för anskaffningen då också en möjlighet att manuellt ta hänsyn till tillfälligt längre leveranstider än vad som motsvarar den ledtid som lagerstyrningssystemet planerat med. Speciellt är detta vikigt i situationer med varierande leveranstider och svårigheter att hinna med att hålla ledtiderna i lagerstyrningssystemet aktuella.

66. Lagerstyrningsfrågan  Februari 2017 -  Fråga och svar

Om man använder samma leverantör för flera artiklar och vid varje beställningstillfälle beställer några av dem samtidigt kan man få lägre ordersärkostnader och därmed möjligheter att använda mindre orderkvantiteter. Sådan sambeställning kan åstadkommas med hjälp av en variant av beställningspunktssystem. I ett sådant system har varje artikel dels en vanlig beställningspunkt baserad på den normala ledtiden och dels en sambeställningspunkt baserad på den normala ledtiden plus önskad framförförhållningstid, dvs. hur långt i förväg en beställning högst får ske. När lagersaldot för en artikel underskrider beställningspunkten beställs artikeln tillsammans med övriga artiklar från samma leverantör för vilka lagret underskridit sambeställningspunkten. Hur kommer erhållna servicenivåer att påverkas om man använder ett sådant sambeställningssystem och förutsatt att säkerhetslagret för respektive artikel beräknats baserat på normal ledtid utan hänsyn till sambeställning?

Svar: Det finns fyra olika skäl till att erhållna servicenivå påverkas när man använder ett sambeställningssystem av den typ som beskrivits ovan. Det ena skälet är att sambeställning leder till mindre orderkvantiteter och därmed till ett ökat antal bristrisktillfällen per år. Detta leder i sin tur till att erhållna servicenivåer bli lägre för samtliga artiklar jämfört med att inte sambeställa.
Det andra skälet är att sambeställning leder till att vissa artiklar kommer att beställas för tidigt i förhållande till normal ledtid och därmed också levereras in innan de behövs. Detta medför att erhållna servicenivåer blir högre för de artiklar som beställs tillsammans med en normalt beställd artikel.
Det tredje skälet förekommer om de olika artiklarna har olika långa ledtider. Under sådana omständigheter måste man välja den längsta ledtiden för samtliga artiklar för att sambeställning och samleverans skall kunna åstadkommas. Detta medför lägre erhållna servicenivåer vid oförändrat säkerhetslagret.
Beställer man flera artiklar på samma order och vill få dem levererade samtidigt är risken större att leveransförseningar kan inträffa för samtliga artiklar i en sambeställning jämfört med om man beställer var och en för sig. Av detta skäll kan sambeställning leda till lägre erhållna servicenivåer.
Det går inte att generellt uttala sig om hur stora konsekvenserna totalt sett blir för de erhållna servicenivåerna. Det är situationsspecifikt och beror framför allt hur lång framförhållningstiden man valt, hur många artiklar som kan sambeställas, hur mycket de artikelindividuella ordersärkostnaderna kan reduceras med hjälp av sambeställning samt på hur olika långa ledtiderna är.

67. Lagerstyrningsfrågan  Mars 2017 -  Fråga och svar

Storleken på ett säkerhetslager påverkas i stor utsträckning av variationer i leveranstider på företagets inboundsida och variationer i efterfrågan på dess outboundsida. Variationer i leveranstider uppstår bland annat därför att den leveranstid som leverantören lovar och bekräftar vid ett visst beställningstillfälle inte alltid är den samma som den leveranstid som finns lagrad i affärssystemet. Variationerna beror med andra ord på att leverantören inte tillämpar en konstant lovad leveranstid. Ett sätt att åtgärda det här problemet är att leverantören informerar kunden om aktuell leveranstid varje gång den ändras så att kunden ständigt kan använda gällande leveranstider och därmed korrekt uppdaterade beställningspunkter vid varje körning av beställningspunktssystemet. Varför innebär inte en sådan strategi att alla problem med varierande leveranstider är lösta och att därmed säkerhetslagret endast behöver täcka förekommande efterfrågevariationer?

Svar: Det finns två olika skäl till att det fortfarande uppstår leveranstidsvariationer och därmed behov av extra säkerhetslager. Det ena skälet är att den vid beställningstillfället lovade och bekräftade leveranstiden även om den är fast inte säkert är den samma som verklig leveranstid. Leverantörer håller inte alltid lovade leveranstider utan avviker mer eller mindre vilket är detsamma som att de oftast har en leveransprecision som är mindre än 100 %.
Det andra skälet uppstår genom att information om ändrad leveranstid kommer samtidigt som den börjar gälla. Om den nya leveranstiden är några dagar längre än den ditintills gällande och man gör dagliga beställningspunktskörningar, kan det redan vara för sent att beställa eftersom beställningspunkten fram till den dagen baserats på en kortare leveranstid. Är den nya leveranstiden i stället kortare och man redan har beställt mot en för lång leveranstid och därmed för hög beställningspunkt riskerar man i stället att ha beställt för tidigt och därmed kommer att få en inleverans för tidigt.

68. Lagerstyrningsfrågan  April 2017 -  Fråga och svar

Av olika skäl kan efterfrågan på produkter ibland öka ganska påtagligt under ett antal månader. Det kan exempelvis bero på säsongvariationer, konjunkturuppgångar, att man börjat sälja produkterna på en ny marknad eller att man genomfört en försäljningskampanj. För det tillverkande företaget kan en sådan uppgång medföra problem med att få produktionskapaciteten att räcka till och med att det tar viss tid innan man hinner anpassa sig till en högre efterfrågenivå. Ett ganska vanligt sätt att hantera den här sortens situationer är att förlänga leveranstiderna under den period då efterfrågan går upp och sedan återgå till mer normala värden när man hunnit anpassa kapaciteten till den nya situation eller när efterfrågan planat ut på en högre nivå. Antag att de produkter det är fråga om säljs till ett antal olika kundföretag som lagerför dem för vidareförsäljning eller användning. Vilka konsekvenser kan en sådan åtgärd få för hur efterfrågan utvecklas framåt i tiden för företaget?

Svar: En konsekvens kan naturligtvis vara att kunderna väljer en annan leverantör därför att de nya leveranstiderna upplevs som allt för långa och inte konkurrenskraftiga. Finns det alternativa leverantörer är detta ett möjligt scenario som innebär att efterfrågan kommer att minska och därmed problemen med otillräcklig kapacitet lösta även om det är på ett föga önskvärt sätt.
Ett annat scenario är att kunderna förblir trogna köpare eftersom företagets produkter har hög kvalitet till attraktiva priser. För att inte råka ut för bristsituationer när ledtiderna ökar måste de då öka sina beställningspunkter eftersom dessa i stor utsträckning beror av leveranstidens längd. Högre beställningspunkter innebär emellertid att man beställer tidigare vilket i sin tur medför att efterfrågetrycket på det tillverkande företaget förstärks ytterligare och situationen med otillräcklig kapacitet förvärras. När man sedan så småningom kommit i balans och kan återgå till kortare leveranstider kommer kunderna att kunna sänka sina beställningspunkter med senarelagda beställningar och minskad efterfrågan som följd. Att anpassa sina leveranstider utan andra typer av kompletterande åtgärder kan alltså mycket väl leda till att problemet med otillräcklig kapacitet leder till ett än större problem med mycket varierande efterfrågevariationer med svårartade lagerstyrningsproblem som följd.
I situationer som den här kan efterfrågevariationerna förstärkas ytterligare av förekommande köpbeteenden. En ökning av leveranstider kan mycket väl av kunder uppfattas som att leverantören har leveransproblem och att man därför för att gardera sig köper mer än man egentligen behöver för stunden, så kallad shortage gaming. Detta leder i sin tur till ytterligare förstärkta efterfrågevariationer. Det beskrivna scenariet är ett exempel på varför bullwhip effekter förekommer i försörjningskedjor.

69. Lagerstyrningsfrågan  Maj 2017 -  Fråga och svar

Enligt enkätstudier som genomförts i svensk industri använder en majoritet av företagen någon form av beräkningsmetoder för att dimensionera säkerhetslager. Det kan vara fråga om att beräkna säkerhetslagret som ett uppskattat antal dagars efterfrågan eller att beräkna det med utgångspunkt från en önskad servicenivå och med hänsyn till efterfrågevariationer. Det är emellertid inte ovanligt att även enkla tumregler och intuitiva bedömningar används. Som exempel på en sådan tumregel kan nämnas att sätta säkerhetslagret lika med använd ekonomisk orderkvantitet. Regeln uppfyller högt ställda krav på enkelhet och tankegången bakom bygger på resonemanget att man alltid bör ha minst en orderkvantitet i reserv som någon form av backup. En nackdel med regeln är att den inte har någon koppling till vilken servicenivå man vill ha. Det finns emellertid också en mer fundamental felaktighet i att använda en sådan regel men också något som är logiskt helt rimligt. Vad och varför?

Svar: Hur stort ett säkerhetslager bör vara är beroende av hur ofta lagret fylls på eftersom inleveransfrekvensen avgör antal bristrisktillfällen och därmed sannolikheterna för att bristsituationer skall uppstå. Stora orderkvantiteter medför därför mindre risk för brist vilket i sin tur innebär mindre behov av säkerhetslager. Tumregeln att sätta säkerhetslagret lika med använd orderkvantitet leder alltså till att artiklar som har liten bristrisk får stora säkerhetslager medan artiklar som har stor bristrisk får små säkerhetslager.
Det logiskt rimliga med att använda tumregeln har också att göra med sambandet mellan orderkvantitet och säkerhetslager. Höga artikelpriser leder till lägre orderkvantiteter om man tillämpar någon form av ekonomisk orderkvantitet eller det sättet att tänka. Därmed får man enligt regeln lägre säkerhetslager för dyra artiklar än för billiga vilket måste betraktas som högst rimligt.

70. Lagerstyrningsfrågan  Juni 2017 -  Fråga och svar

Företaget Impala AB tillverkar ett antal olika produkter mot kundorder till kunder som i sin tur lagerför och levererar dem till konsumerande slutkunder runt om i Europa. För att styra lagren använder merparten av dem ett beställningspunktssystem och beräkna orderkvantiteter med någon form av ekonomisk orderkvantitet. Efterfrågan på slutkundsmarknaden har under en längre tid varit tämligen konstant och Impala har haft tillräcklig kapacitet för att kunna bibehålla både förhållandevis korta och stabila leveranstider. Under de senaste månaderna har emellertid efterfrågan ökat påtagligt i samband med en högkonjunktur vilket har medfört en ökad orderingång för företaget. Det har blivit svårt att få kapaciteten att räcka till och företaget känner sig tvinade att öka sina leveranstider för att hinna med tills man hunnit utöka sin produktionskapacitet. Vilka olika sorters konsekvenser kan en sådan åtgärd få.

Svar: Korta och stabila leveranstider är ett konkurrensmedel och åtgärden kan därför leda till minskad orderingång. Att på det här sättet tappa konkurrensförmåga är naturligtvis inte i sig något önskvärt även om det kortsiktigt skulle kunna tänkas göra det lättare att få kapaciteten att räcka till. Det är emellertid inte ens givet att åtgärden löser några kapacitetsproblem. Det kan till och med komma att bli tvärtom.
Eftersom kunderna använder beställningspunktssystem kommer en leveranstidsökning att medföra att deras beställningspunkter blir högre, dels därför att efterfrågan under ledtid ökar och dels därför att säkerhetslagren måste vara högre när leveranstiderna är längre. Högre beställningspunkter medför i sin tur att man kommer att beställa tidigare, dvs. orderingången till Impala kommer kortsiktigt att öka och resultera i att kapacitetsproblemen snarast blir än värre.
Kapacitetsproblemen för Impala kan dessutom förväntas förstärkas ytterligare genom att kunderna beräknar sina beställningskvantiteter som ekonomiska orderkvantiteter. Ökad efterfrågan leder med detta sätt att räkna till större beställningskvantiteter vilket i praktiken innebär att kunderna inte endast beställer mer för klara av sin egen ökade efterfrågan, man beställer också mer för att öka sina omsättningslager.
En tredje typ av effekt förekommer också i sådana här sammanhang. När kunder får information om längre leveranstider kan det tolkas som att leverantören har leveransproblem. För att då gardera sig så att man kan säkerställa sin egen framtida materialförsörjning är det nära till hands att beställa lite extra utöver det vanliga. Det här är ett fenomen som i engelskspråkig terminologi brukar kalla shortage gaming.
De här tre typerna av beteenden hos kunder vid en leveranstidsökning kan sålunda mycket väl få konsekvensen att kapacitetsproblemen snarast förstärks, tvärtemot vad som var avsikten med åtgärden.

71. Lagerstyrningsfrågan  Juli 2017 -  Fråga och svar

På grund av variationer i efterfrågan använder företag säkerhetslager för att kunna uppnå önskad leveransförmåga. Det finns ett antal olika metoder för att dimensionera sådana säkerhetslager. Av dessa är två baserade på en servicenivå, cykelservice, Serv1, och fyllnadsgradsservice, Serv2, i båda fallen uttryckta som en procentsats. Cykelservice definieras som sannolikheten att man inte får brist under en lagercykel, dvs. under perioden från en inleverans till nästa, medan fyllnadsgradsservice definieras som andel av efterfrågan som kunnat tillfredsställas under en period, exempelvis ett år. Antag att man beslutar att låta en artikel A dimensioneras med en cykelservice på 90 % och en artikel B med en cykelservice på 95 %. Kommer då leveransförmågan att bli bättre för artikel B än för A med avseende på i vilken utsträckning kunder får de kvantiteter man beställt och när man vill ha dem levererad?

Svar: I motsats till fyllnadsgradsservice, Serv2, är cykelservice ett absolut mått, inte ett relativt. Man kan därför inte jämföra servicenivåer för olika artiklar, även om efterfrågevariationerna skulle ha samma fördelning och vara lika stora. Frågan kan följaktligen inte besvaras. Den leveransförmåga man erhåller baserat på ett säkerhetslager dimensionerat med en viss cykelservice beror i stor utsträckning på de orderkvantiteter som används vid lagerpåfyllnad. Detta kan illustreras med hjälp av följande enkla exempel.
Antag att säkerhetslagret för två artiklar dimensioneras med samma cykelservice, 90 %. Artikel 1 beställs en gång per år och artikel 2 en gång per vecka. Det medför att artikel 1 teoretiskt sett kommer att råka ut för brist en gång vart tionde år medan artikel 2 kommer att råka ut för brist var tionde vecka, dvs. 5 gånger per år. Kunder råkar följaktligen ut för brist betydligt oftare för artikel 2 än för artikel 1 trots att säkerhetslagret dimensionerats från samma cykelservice.

72. Lagerstyrningsfrågan  Augusti 2017 -  Fråga och svar

Materialklarering innebär att man kontrollerar om det finns tillräcklig kvantitet material tillgängligt i lager så att den motsvarar den kvantitet som behövs till en viss kundorder eller till en viss tillverkningsorder. I huvudsak kan man urskilja två olika typer av situationer då sådan materialklarering kan vara viktig att genomföra för att inte i onödan råka ut för leveransstörningar, produktionsstörningar eller andra störningar i materialflödet. Den ena av dessa är vid kontroll av om en kundorder kan levereras vid en viss önskad tidpunkt eller tillverkningsorder kan starta vid en viss planerad tidpunkt med utgångspunkt från aktuell tillgång i lager. Den andra typen av materialklareringssituation är i samband plockning mot kundorder respektive plockning mot tillverkningsorder. Finns det några skillnader i hur beräkningarna av tillgängliga kvantiteter vid materialklareringen bör gå till i dessa båda situationer.

Svar: Materialklarering vid kontroll av om en kundorder kan levereras vid en viss önskad tidpunkt eller tillverkningsorder kan starta vid en viss planerad tidpunkt bör ske mot disponibelt saldo, dvs. göras med hänsyn till samtliga inneliggande reservationer och förväntade inleveranser från uteliggande order. Om hänsyn inte tas till inneliggande reservationer kan inplaneringen av kundordern respektive tillverkningsordern medföra att ordern eller andra redan inneliggande ordrar drabbas av brist i samband med leverans.
För att åstadkomma en effektiv plockning och materialhantering är det i stället viktigt att beräkna tillgänglig kvantitet mot redovisat lagersaldo. I annat fall riskerar man att skriva ut plocklistor och försöka plocka sådant som inte finns fysiskt tillgängligt.

73. Lagerstyrningsfrågan  September 2017 -  Fråga och svar

Lagerleverantören AB är en grossist som säljer olika trädgårdsredskap till återförsäljare över hela landet. Produkterna är avsedda att levereras direkt från lager och det är också vad kunderna förväntar sig. Marknaden för trädgårdsredskap är starkt konkurrensutsatt. För att därför inte bara behöva konkurrera med låga priser är man på företaget angelägen om att ha branschens bästa leveransförmåga. Företaget har därför infört nya rutiner för att ta emot kundorder och ett nytt system för att mäta och följa upp sin leveransprecision i form av andel kundorderrader som kunnat levereras från företaget enligt överenskommen leveranstidpunkt. Efter ett halvår i drift har man gjort en utvärdering av verksamheten och funnit att uppnådd leveransprecision blivit väsentligen bättre. Samtidigt har emellertid antalet klagomål från kunder på bristfällig leveransförmåga snarast ökat. Hur kan detta komma sig.

Svar: Om ett företag har policyn att sälja produkter från lager förväntar sig kunder att de kan levereras mer eller mindre direkt. För att kunna använda leveransprecision som mått på leveransförmåga vid leverans från lager, måste verklig leveranstidpunkt jämföras med den tidpunkt då kundordern behandlades, eventuellt plus en halv eller en dag, och med hänsyn till transporttid i fall leveranstidpunkten avser när godset kommer till kund. Så har man inte gjort på Lagerleverantören. Med det sätt att mäta leveransprecision som tillämpas på företaget kan man mycket väl ha hög leveransprecision och många brister i lager samtidigt. Den höga leveransprecisionen kan ha åstadkommits genom att vid ordermottagning ”komma överens” med kunden om att den skall få en så bra leveranstidpunkt som möjligt med hänsyn till vad som just då finns tillgängligt i lager. Föreligger en bristsituation blir det följaktligen inte fråga om någon direktleverans.
De ökade antalet klagomål från kunder kan också bero på att kundorder dellevererats, dvs. att inte alla orderrader på en kundorder levererats samtidigt. Detta är emellertid också en effekt av förekommande bristsituationer i lager.
För att på ett korrekt sätt mäta leveransförmåga från lager måste man mäta andel kundorder eller kundorderrader som kunnat levereras direkt från lager, dvs. i form av det som kallas orderservice respektive orderradsservice.

74. Lagerstyrningsfrågan  Oktober 2017 -  Fråga och svar

Ett företag lagerför och distribuerar verktyg till olika återförsäljare över hela landet. Verktygen anskaffas från olika tillverkare med mycket varierande ledtider. Logistikchefen på företaget har ingen formell lagerstyrningsutbildning men han känner till att man kan använda så kallad ekonomisk orderkvantitet för att beräkna hur mycket man bör beställa åt gången. Han har emellertid svårt att förstå beräkningen och hur de ingående parametrarna skall bestämmas. Det finns inte heller något beräkningsstöd i det affärssystem som man använder på företaget. Han väljer därför att beräkna orderkvantiteter som ett antal dagars förväntad medelefterfrågan. Eftersom olika artiklar har olika hög efterfrågan bestämmer han sig för att välja fler dagar för artiklar med hög efterfrågan eftersom de förbrukas i större kvantiteter och färre dagar för artiklar med låg efterfrågan. Är hans resonemang korrekt och vad får det för konsekvenser?

Svar: Resonemanget är inte korrekt. Att använda metoden antal dagars medelefterfrågan för att beräkna orderkvantiteter innebär att de blir proportionella mot efterfrågan medan användning av metoder som bygger på någon form av ekonomiska beräkningar medför att orderkvantiteten blir proportionell mot kvadratroten ur efterfrågan. Likaså blir ordervärdet och därmed kapitalbindningen i omsättningslager proportionell mot volymvärdet om man använder antal dagar medan ordervärdet och kapitalbindningen i omsättningslager blir proportionell mot kvadratroten ur volymvärdet vid användning av ekonomisk orderkvantitet. Med andra ord kommer artiklar med hög omsättning att få för stora orderkvantiteter och artiklar med liten omsättning att få för små. Eftersom högomsatta artiklar representerar större värden blir resultatet onödigt hög kapitalbindning och onödigt höga kostnader. Man skall i stället använda sig av färre dagar för högomsatta artiklar.
Man kan också på ett annat sätt visa att hans sätt att resonera är felaktigt. Om man använder sig av för stora orderkvantiteter kommer kapitalbindning och därmed lagerhållningssärkostnader att bli större. Eftersom ekonomisk orderkvantitet erhålls när lagerhållningssärkostnaderna är lika med ordersärkostnaderna måste också ordersärkostnaderna vara större för att det skall vara fråga om en ekonomiskt stor orderkvantitet. Så är emellertid inte fallet. Eftersom man beställer för stora orderkvantiteter kommer antalet order per år att bli färre och därmed de totala ordersärkostnaderna mindre.

75. Lagerstyrningsfrågan  November 2017 -  Fråga och svar

Lagerleverantören AB är en grossist som säljer olika trädgårdsredskap till återförsäljare över hela landet. Produkterna levereras direkt från lager. För att säkerställa en önskad leveransförmåga har företaget anlitat en lagerstyrningskonsult som hjälpt till med att dimensionera lämpligt stora säkerhetslager i företagets beställningspunktssystem. Han har då utgått från att företaget önskar ha en servicenivå på 90 % i form av cykelservice (Serv1), dvs. som andel lagercykler utan brist. En av produktgrupperna levereras från en leverantör i Tyskland. Vid det tillfälle då konsulten dimensionerade säkerhetslagret var ledtiden för lagerpåfyllning 10 dagar. Sedan dess har leverantören förändrat sin tillverkning så att ledtiden kunnat sänkas till 5 dagar. Eftersom ledtiden halverats beslutar man på företaget att också halvera säkerhetslagren. Hur kommer en sådan ändring att påverka leveransförmågan.

Svar: Ett säkerhetslagers storlek är inte proportionell mot ledtiden utan mot roten ut ledtiden. Det innebär att erhållen leveransförmåga kommer att försämras om man halverar säkerhetslagret. Förhållandet kan illustreras med hjälp av följande exempel.
90 % servicenivå motsvarar en säkerhetsfaktor på 1,28 och därmed ett säkerhetslager i utgångsläget på 1,28 · σ · √10, där σ är lika med standardavvikelsen per dag. Om man halverar detta säkerhetslager gäller följande samband.
1,28 · σ · √10 / 2 = k · σ·√(10/ 2)  , där k är lika med den säkerhetsfaktor som motsvarar det halverade säkerhetslagret. Det innebär att k blir lika med √2  /2 ·1,28= 0,91. Säkerhetsfaktor 0,91 motsvarar en cykelservice på 82 %, dvs. en klar minskning av företagets leveransförmåga.

76. Lagerstyrningsfrågan  December 2017 -  Fråga och svar

Ett företag håller på att analysera sina inleveransflöden av lagerförda artiklar. För lagerstyrningen använder man ett periodbeställningssystem, dvs. ett system där beställning och inleverans sker med fasta intervall och där orderkvantiteten sätts lika med skillnaden mellan en återfyllnadsnivå och aktuellt lagersaldo. Återfyllnadsnivån är summan av medelbehovet under ledtid plus beställningsintervall och ett säkerhetslager. Utleveranser sker dagligen måndag till fredag och lagerpåfyllnad för nästa veckas behov beställs på fredagskvällar med inleverans kommande måndag morgon. För en viss artikel är medelförbrukningen per dag 20 styck och säkerhetslagret har beräknats till 19 styck baserat på en fyllnadsgradsservice på 90 %. Kvantiteter som inte kunnat levereras direkt på grund av brist restnoteras för leverans kommande vecka. Hur stora kvantiteter kommer man i medeltal att få inlevererat av artikeln.

Svar: Eftersom det inte förekommer någon förbrukning under ledtid kan ledtiden anses vara noll. Återfyllnadsnivån för artikeln blir därför lika med 5 · 20 +19. Om man som vanligt kan anta att efterfrågevariationerna är symmetriska, kommer lagersaldot vid beställningstillfällena att i medeltal vara lika med säkerhetslagret. Inleveranskvantiteterna kommer därför i medeltal att vara lika med 100 styck. Eftersom det ibland inträffar brister som medför restnoteringar måste man emellertid också beställa kvantiteter som motsvarar dessa brister för leverans följande vecka och därmed kunna leva upp till den målsatta servicenivån. Med 90 % servicenivå kommer bristkvantiteterna under beställningsintervallet i medeltal att bli 0,1 · 100, dvs. 10 styck. Följaktligen måste man i medeltal beställa 100 + 10 styck och får då ett inleveransflöde på 110 styck varje måndag morgon.

77. Lagerstyrningsfrågan  Januari 2018 -  Fråga och svar

Materialplanerare Mats Lager är ansvarig för lagerstyrning på ett företag. Säkerhetslagren beräknar han som aktuell medelefterfrågan per dag gånger det antal dagar som hans företrädare använt i många år. För att kunna införa ett effektivare arbetssätt har han gått på en lagerstyrningskurs och lärt sig att ett säkerhetslagers storlek beror på hur stora efterfrågevariationer är. Eftersom han inte har något systemstöd för att beräkna standardavvikelser kan han inte använda de metoder han lärt sig på kursen. Han vill ändå kunna ta hänsyn till variationernas storlek och väljer därför att för varje artikel beräkna skillnaden mellan största och minsta efterfrågan per dag under ett år uttryckt i procent av medelefterfrågan per dag. Han beräknar därefter säkerhetslagret som halva denna procentsats gånger medelefterfrågan per dag gånger ledtiden i dagar. Kan den här metoden förväntas fungera på ett tillfredsställande sätt.   

Svar: Skillnaden mellan det största och minsta efterfrågevärdet per dag i procent av medelefterfrågan är ett uttryck för hur mycket efterfrågan varierar, så i det avseendet har Mats Lager tänkt rätt. Tillvägagångssättet innebär emellertid, om beräkningarna även är representativa för kommande års efterfrågan, att man aldrig kommer att få någon brist eftersom säkerhetslagret kommer att motsvara den högsta tänkbara förekommande efterfrågan. Man får med andra ord en servicenivå på 100 % och tillvägagångssättet kommer att leda till en oacceptabelt hög kapitalbindning, speciellt om ledtiden är lång eftersom man med beräkningssättet antar att alla dagar under ledtiden har maximalt förekommande efterfrågan.
Ett bättre alternativ hade varit om Mats i stället beräknat skillnaden mellan högsta och lägsta förekommande efterfrågan under ledtid i procent av medelefterfrågan under ledtid och sedan satt säkerhetslagret lika med halva denna procentsats gånger medelefterfrågan under ledtid. Maximal efterfrågan under ledtid skulle då inte utgå från att efterfrågan är maximalt stor varje dag under ledtiden. Han skulle fortfarande få 100 % servicenivå och en avsevärd kapitalbindning men ändå klart lägre. Även detta tillvägagångssätt är alltså olämpligt såvida man inte helt vill undvika brist i lager.
Om man av något skäl inte kan eller vill beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer på traditionellt sätt kan man emellertid i beräkningarna ändå utgå från skillnaderna mellan största och minsta efterfrågevärde per dag. Antar man att efterfrågevariationerna är normalfördelade, vilket i allmänhet betraktas som ett rimligt antagande i lagerstyrningssammanhang, motsvarar skillnaderna cirka 6 standardavvikelser, dvs. man kan beräkna standardavvikelsen per dag genom att dividera skillnaden med 6. Tillvägagångssättet kan illustreras med hjälp av ett exempel.
Antag, att medelefterfrågan per dag är 100 st, att det största efterfrågevärdet per dag är 150 st, det minsta 50 st och att ledtiden är 5 dagar. Standardavvikelsen per dag kommer då att bli (150-50) / 6 = 16,7 och under ledtid 16,7 * roten ur 5 = 34,5. Om man använder cykelservice (Serv1) som mått på servicenivå och  vill uppnå 95 % servicenivå kommer säkerhetslagret att behöva vara 1,65 * 34,5 = 57 st, där 1,65 hämtats från en normalfördelningstabell.
Använder man Mats metod på det här exemplet kommer säkerhetslagret att bli 50 % * 100 st * 5 = 250 st, dvs. nästan 5 gånger större. Exemplet illustrerar tydligt hur olämplig den valda metoden är. Mats bör nog gå på ytterligare en lagerstyrningskurs.